Vet att man som gravid inte får bada i bubbelpool. Men jag har en liten fundering, vi har ett utespa hemma som håller 39 grader just nu. Är det okej att bada där om man inte har bubblorna eller massagen på. Har hört att man inte får bada för varmt att det skulle vara skadligt. Är det ngn som vet?
Hur mår ni andra såhär nu? Jag vet inte riktigt hur jag mår egentligen. Har smärtor lite överallt i kroppen, när jag jobbar så får jag nästan alltid ont i magen och ryggen. Har börjat få ont i övre delen av magen typ och vid revbenen. Sen blir jag liksom helt matt ibland, känns som attacker som kommer så man liksom bara måste sätta sig ner och vila. Är orolig att jobbet påverkar bebis negativt, jobbar sex dagar nästa vecka varav en dag är delad tur och tror ärligt talat inte min kropp orkar det. Har ni ont i magen?
Blir så orolig för bebisen. Är rädd att värken i övre delen utav magen ska bero på havandeskapsförgiftning, har ju haft det en gång innan men då kom den först i v 37.
Ja, man blir ju rädd för det. När jag var hos bm sist så såg blodtryck och så bra ut men urinen vet jag inte för det tog vi inget.
Men man kanske ska överväga att gå ner lite i tid, har ju bara en månad kvar innan jag går på grav.penning.
Jag äter också trombyl, just mot havandeskapsförgiftning.
Nån studie visar tydligen att trombyl kan förebygga hf, så därför fick jag det denna ggn, fick det inte med andra barnet 09 så jag tror det kommit sista åren här i Sverige. Med ivf har man också en ökad risk för hf så kanske därför hon fått trombyl?
Ja, bättre att kolla en gång för mkt känns det som. Ska prata med chefen när jag sett vad bm har att säga och isåfall kanske man kan gå ner och jobba halvtid sista tiden.
Den här helgen har jag inte gjort nånting känns det som... Det har jag - sorterat gamla barnkläder utifrån vad vi ska spara/skänka och fixat plats för bebisens prylar, tagit hand om tvätt och bakat bröd... men jag har liksom inte gjort nåt för skojs skull. Har varit tvungen att lägga mig efter 10-15 minuters aktivitet för att fogarna klagat, har inte varit ut mer än till tvättstugan en gång trots vackert höstväder, för att spara fogarna. Ska det vara såhär i tre månader till så kommer jag avlida av tristess... Men jag känner att jag behöver hämta kraft. Maken har ju varit hemma innan och skött allt med förskolan och jag har kunnat åka bil till jobbet, sen i torsdags jobbar han och måste ha bilen så jag måste fixa lämning och hämtning och busspendla till jobbet. Det blir långa promenader, som jag egentligen inte fixar, jag grät nästan när jag gick från jobbet i fredags. Efter TVÅ dagar! Kommer inte fixa 75% jobb länge till om det inte lättar. Jävla foglossning. Jag är så innerligt tacksam över att ha ett levande barn i magen och jag vill ju verkligen att hon ska stanna där inne de tre månader som är kvar, men FAN att min kropp ska vara så ovän med graviditeter!! Hittills har jag kunnat ta smärtan så mycket bättre men nu blev det liksom för mycket - att hela helgen få svara sonen med "nä jag kan inte leka med tågbanan, jag måste ligga ner", inte ens fixa att sitta och pyssla med honom. Stackars barn, den här lilla tiden han har kvar att vara ensambarn, jag hade velat verkligen kunna göra roliga saker med honom då!
Lider med dig! I vilken vecka började foglossningen och vilken vecka är du i nu? Var det likadant när du väntade sonen? Kommer du gå på gravidpenning sedan eller är det sjukskrivning som gäller om besvären fortsätter? Hoppas att du kan få något av det så att du inte pressar kroppen för mycket. Det är inte ett alternativ att köpa en billig begagnad bil (typ för ca 10000) så att ni har två bilar? Om du ska lämna och hämta sonen kan ju ha den vanliga bilen och din man ha den andra.
Nu är jag i v 27 så det är ju ett tag kvar att slita... Med sonen börjadet det runt v 15-20, men sen var jag arbetslös sista månaderna så kunde vila hur mycket jag ville. Graviditetspenning kan jag inte få, jag har ett "skrivbordsjobb" (typ, hehe, är psykolog) så inget på arbetet är skadligt för mig utan det blir sjukskrivning isf men det är så osäkert för man vet ju aldrig vad försäkringskassan tycker. Vet inte ens om de godkänner min 25%-sjukskrivning än. :-/ Eftersom maken bara har tillfälligt så är inte en till bil aktuellt, vi bor inne i stan också så det känns dumt nog med en bil, haha. Förskolan ligger så illa till med. Men blir det ohållbart så får jag försöka få ökad sjukskrivning, så jag hinner vila lite också. Den här gången har jag iaf fungerande händer så jag får vara tacksam för det, haha! Hade karpaltunnelsyndrom halva graviditeten med sonen men opererades för det för ett år sen så nu slipper jag iaf det!
Qatterlin: men guuud så jobbigt det låter att du känt av det så länge! Jag har inte varit besvärad förrän den senaste månaden ungefär så då har jag ju verkligen haft tur. Ska försöka tänka på det. Vad jobbigt för dig att inte kunna få gravidpenning (tror inte jag heller hade fått det om jag jobbat) men hoppas de godkänner din sjukskrivning åtminstone! Jag jag har förstått att förskolebristen gör att många inte kan få förskola nära hemmet, låter tufft att ta sig dit kollektivt med foglossning - klappa dig själv på axeln varje dag för det! Har du någon hjälp av sådant där foglossningsbälte?
Min fina kloka unge. Undrar om jag kan dela en bild med mobilen? Ska testa... Om bilden kommer med så är det från när han pratar med bebisen i magen härom veckan. Det gör det ju värt det, även om jag lider av att han inte får all den aktivitet som jag skulle vilja ge honom.
Men fy fan!!! Så klart du kommer bli sjukskriven, Eller åtminstone så får de börja bekosta taxiresor åt dig så att du kan ta dig till jobbet. prata med din BM och berätta om hur läget är, du ska inte behöva ha det så här. Det klokaste min läkare sa till mig är att jag måste sluta tro att jag är duktig genom att tvinga mig till jobbet och istället inse att jag är duktig när jag inte går dit. Duktiga flickan syndromet är ingen bra sak att ha när man är gravid uppenbarligen!
Men nu är det svårt nog att lämna patienterna och väldigt svårt att tänka att jag ska lämna dem ännu tidigare genom sjukskrivning, vi har ont om folk så det är inte säkert de får nya behandlare direkt och det plågar mig. Det är ett organisatoriskt problem och inte mitt personligen, men jag känner ju för mina patienter och vill att de ska må bra. Så därför har jag svårt att minska på tiden. Men jag ska definitivt ta det med barnmorskan när jag ska dit nästa vecka.
Glömde svara på det där med fötterna - jag fick köpa höstskor i stl 39 nu och de är i minsta laget, men jag har 38 annars så jag vägrade 40! Fötterna växte sist också men för mig krympte de lite igen, kke inte helt men tillräckligt.
Ni som tänkt amma, har ni hört om det här att låta bebisen krypa till bröstet själv? Alltså att man efter förlossningen lägger bebis på magen och sen får hen krypa och börja suga själv. Visste inte om det med sonen så honom la vi till bröstet men det lät väldigt intressant tyckte jag. Dock svårare om mam föder med medicinsk smärtlindring. Om allt går vägen så skulle jag vilja prova men jag undrar om personalen tycker man är konstig då? Haha!
Har haft mindre fosterrörelser sen i lördags. Trott lite att Jag inbillar mig. Ringde förlossningen nyss å frågade. Bättre fråga en gång för mycket än för lite,... Min son ska bara få i sig lite frukost sen lämna på dagis å åka dit direkt. Håller tummarna... Svårt att jämföra m första för han va mega aktiv varje dag från v 15. Flickan i magen e super lugnt å nu när jag inte känner så mycket så börjar man fundera lite... Får se vad som händer idag