amalie79 skrev 2015-11-12 11:23:08 följande:
Ja sant sambons barn var väl ganska enkla. Förutom att de var ganska mycket sjuka under vissa perioder.
Sen, nu säger jag inte att det är så med dig, säkert inte, men de av mina vänner som haft det riktigt jobbigt, det har varit de som skaffat barn med karlar som anser att " tjuren passar inte kalven" = det är bara kvinnorna som behövt anpassa sina liv efter barnet. Här är ju fallet att sambon ville ha det här barnet lika mycket som jag om inte mer. Han har lovat att se till så att jag kommer iväg på mina symöten.
Sen är ju min mamma väldigt engagerad så hon håller säkert bebisen på mötena också:)
Min bästa väninna fick ett barn med livslångt handikapp, som alltid kommer kräva passning, hon löser det, tre hundar, en lantegendom, jobb och socialt liv själv hela veckorna, efter den första månaden (2 veckor neo plus 10 första dagarna pappaledighet) HON kan få lov att säga att det blir vad man gör det till. :)
Jag förstår hur du menar, och bara för att alla mina vänner fått lugna bebisar blir säkert min en mardrömsbebis. Men jag måste ändå nånstans tänka positivt, att det inte blir så- har redan tillräcklig ångest över att lämna jobb och gå hemma osv. Kanske kommer älska bebistiden, hoppas det, men fick jag välja hade jag snabbspolat fram till 2020 och en fyraåring, gärna en superkompetent, verbal sådan, som min systerdotter
( som sägs vara en kopia av mig , så kanske!!!)
Jag förstår att du får lite smått panik. Du vet det där ordspråket som säger att hälften av alla saker man oroar sig för inte händer och resten händer ändå? Jag tänker att du självklart ska ställa in dig på att du kommer kunna lösa situationen med bebis så att du kan gå på syjynta och bokcirkel. Självklar kommer livet bli annorlunda med bebis men du har många runt omkring dig som finns där för båda bebis och dig. Skulle du trots allt inte få det att funka så får du hitta på lösningar då och ta i tu med sorgen att det inte blev som du ville då. Jag tror att ni kommer lösa detta galant och oberoende så är det ju faktiskt så att bebis växer och bli större, det är ju många som lämna sina små på dagis när de är 1 år. Så det handlar om en begränsad tid av ditt liv...