Nawifa skrev 2015-04-29 20:31:36 följande:
Jag blev akut snittad med mitt tredje barn. Innan har jag haft två vaginalförlossningar. Jag tyckte att min första var en riktig mardröm och hade ångest över den länge efter, min andra var helt fantastisk både under och efter förlossningen. Mitt snitt blev väldigt plötsligt och akut i vecka 33 så det blir säkert inte alls likt ditt som kommer vara planerat, min moderkaka lossnade och därför hade dom väldigt ont om tid att få ut bebisen. Det tog mig lång tid att återhämta mig, längre än med någon av mina vaginal förlossningar, jag tyckte smärtan var betydligt värre efter snitt, men nu förlorade jag mycket blod också och allt blev väldigt fel. Jag tror jag kände smärtan väldigt starkt också eftersom vår dotter hamnade på neo och var väldigt sjuk till en början. Jag har hört ifrån andra att man återhämtar sig fortare än jag gjorde vid planerade snitt. Jag var på benen efter fem dygn, hade ont i magen ca 2-3 veckor sen blev det bra. Idag ett år senare är känseln borta vid ärret men annars märker jag inte av det :) jag lyfte inte min fyra åring de första 8 veckorna.
Jag åkte också på ett akutmottagningen i v32 med yngsta dottern, föreliggande moderkaka som lossnade. Kl 20. 13 togs hon ut på kvällen och redan kl 6 morgonen efter stapplade jag iväg stödd på droppställningen och smet förbi nattpersonalen och tog hissen ner till neonatalavdelningen. Men där tog det stopp, de ringde upp till BB och sa att ni har en mamma på rymmen här
Det är så olika från person till person hur man återhämtar sig. Själv har jag bara positiva erfarenheter.