Saknad...hjälp!
Min dotter gråter efter sin pappa konstant..
Till en början med så har vi varannan vecka och varje gång han ska lämna över henne till mig så klamrar hon sig fast vid honom, tårarna sprutar och meningar som "lämna mig inte", "jag vill vara hos dig" och "jag älskar ju dig pappa" utdelas.. Där står jag på ett hörne och känner mig som djävulen själv som strax ska ta henne ifrån sin pappa..
Jag känner mig så himla hemsk..:(
Sen när hon är hemma hos mig så hittar vi på en massa roligt och jag ser till att hon mår bra men rätt som det är så kan hon börja gråta från ingen stans och säga att hon saknar sin pappa..
Vid nattning så kan tårarna med komma fram och sen är det igång, då vill hon hem till sin pappa..
Hon kan även fråga mig hur lång tid det är kvar innan hon får träffa sin pappa igen och blir ledsen över att det är för lång tid om jag säger ex att det är tre dagar kvar..
Min dotter är snart 5 och det tog slut för 4 år sedan.. Innan har det gått jätte bra men sedan ett halv år tillbaka så har det bara blivit värre och värre..
Vad gör jag för fel? Vad ska jag göra? Jag älskar ju henne så himla mycket och skulle göra vad som helst för henne..
Veckorna jag har henne är dom bästa veckorna men nu det sista har jag känt mig så värdelös..
Någon som varit med om liknande? Hur löser man sånt här? :(