Inlägg från: Anonym (Aspie) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Aspie)

    Du med Asperger

    Jag är en aspie. Fick diagnosen bipolär först, mycket vanlig feldiagnosticering av Aspergers när det gäller kvinnor. Vi är inte så mycket savanter eller inåtvända och har inte svårt med empati. Tvärtom, vi är oftare överempatiska och kan inte skilja andras känslor från våra egna. Möter vi en deprimerad människa får vi med oss hela depressionen hem.

    Många tror att aaspies är utvecklingsstörda men bland oss finns små professorer, har oerhörda kunskaper och blir ofta betraktade som besserwissers. För oss handlar det inte om att ha rätt, för oss handlar det om att saker måste Bli rätt

    rätt. Har vi sakkunskap i något vi talar om och någon som inte har det påstår något annat måste vi rätta till det, annars känns det som att sätta på sig fel sko på fel fot. Ofta saknar vi tidsuppfattning och kan lätt koka ett ägg i en timme. Digitala klockor kan vara ett problem, vi behöver analoga för att kunna överblicka tiden.

    Men det där med relationer till andra människor, vi vet helt inte hur man interagerar med dem, vad som passar sig att säga och inte säga. Vi menar ingenting illa, vi bara säger det som faller oss in utan värderingar.

    Ibland isolerar vi oss för flödet av intryck från andra kan bli för mycket. Vi kan inte stänga av och ofta grubblar vi på vad personer menar eftersom vi inte fattar det sociala samspelet riktigt. Det kan tolkas som att vi är deprimerade men vi har helt enkelt stängt av.

    Hoppas jag kunnat förklara lite för dig.

  • Anonym (Aspie)

    Ja, med beröring från främlingar och ibland till och med min man. Inte så att jag drar mig undan sexuellt utan mer det där att jag har svårt att bara asitta och gosa. Känner mig trängd. Jag kan visserligen gosa också men det måste vara när jag är förberedd mentalt på det. Däremot funkar jag jättebra ihop med katter! Katter kelar på sina villkor och är inte för påträngande. Min man säger att jag liknar en katt

    Det där med ljud beror nog på att jag är van vid att leva med djur och så har jag nedsatt hörsel så jag störs inte så mycket av det. Däremot musik fast jag älskar musik. Spelar ofta och gärna men till sist är det som om till och med musik jag älskar skär i öronen och då måste jag ha absolut tyst.

    En gång var det en man som köpte ett presentkort på floatingtank och massage åt mig. Motvilligt gick jag dit, han hade precis lika gärna kunnat ge mig ett presentkort på att ligga i en myrstack. Främmande händer skulle ta på hela min kropp! Massösen tyckte min kropp verkade spänd. Det var ett understatement. Kändes som om jag låg en decimeter ovanför britsen.

    Min socialisering med folk har blivit allt mindre, bor på landet nu och jag förstår mig bättre på djur än på människor. Djur är tydliga med sina signaler så man förstår.

  • Anonym (Aspie)

    Måste bara tillägga en sak. Paradoxalt nog fast vi inte kan tolka människors signaler och vad de menar tycks vi ha en slags inbyggd seismograf som kan avläsa andras känslor, mående. Det kan ta bara några sekunder så har vi läst in en känsla. För att ta ett exempel, min man och jag mötte ett par grannar i trappen när vi fortfarande bodde i stan. Jag reagerade direkt och sa till min man att det var något fel, något som inte stämde med dem. Min man tyckte inte att han märkt någon skillnad med dem. Några dagar senare kom jag att prata med kvinnan och mycket riktigt, det var något som hade hänt i deras familj som de inte mådde så bra av.

  • Anonym (Aspie)
    Aniiee skrev 2015-05-03 18:52:17 följande:

    För att vara lite motvalls så måste jag säga att jag inte känner igen mig särskilt mycket i "Aspie"s beskrivning, och när jag läster TS tänker jag inte spontant "asperger" utan mer "asocial". Men alla med asperger är olika, så jag säger absolut inte att "Aspie" har fel, men "Aspie" är EN lika mycket som jag är en (annan) och jag och "Aspie" är uppenbarligen rätt olika, fast med samma diagnos.

    Jag kan försöka pinpointa dessa olikheter om du/ni vill, men isf får ni ge mig nån timme eller två.


    Du har helt rätt, alla aspies är olika. Jag beskrev bara från min egen erfarenhet som aspie, jag har inga andras erfarenheter.
  • Anonym (Aspie)
    Aniiee skrev 2015-05-03 19:06:21 följande:

    Du skrev kanske "vi" några gånger för mycket 


    Jag tänkte mig inte för. Jag känner en kvinna till som är en aspie, en vän till mig. Vi är så extremt lika och fungerar så lika så av gammal vana pratade jag nog i vi-form
Svar på tråden Du med Asperger