Du med Asperger
Jag har aspergers och fick min diagnos förra sommaren (34 år) jag har alltid vetat att jag är austisk sedan barnsben fråga mig inte hur bara något jag känt.
Hur som helst att läsa om asperger ger tyvärr inte hela bilden av hur det är att leva med det utan det står ofta stereotypiska saker som att vi inte är sociala bla bla bla!
Det stämmer inte på alla och jag talar enbart ut MITT perpsektiv nu:
Jag är ganska översocial många gånger men gillar inte okända människor mycket utan jag måste bli bekväm med dem först MEN jag är också expert på att skådespela att jag gillar att vara social något man lär sig.
Så om jag skulle tvinga mig att verka social så skadar jag mig så det är en balansgång det där.
Jag är överempatisk och älskar det! ingen har ett större hjärta än mig tror jag,, jag bryr mig om ALLA, OM de förtjänar det och det är också typiskt mig, allt ska vara rättvist!
Jag har mina intressen och mitt specialintresse är universum och andra liv, spiritualitet för att jag själv upplevt saker och är grymt bra på att känna av energier av folk (ex. om de har goda eller onda avsikter)
annars gillar jag frågor som rör barn och hur man kan ena människor bäst.
jag har tränat hela mitt liv på att passa in så nu när jag blev mer vis och äldre så sa jag att jag aldrig mer kommer försöka anpassa mig efter andra =) det bästa valet jaag gjort ever!! nej jag trivs med mig själv nu...men fan vad kämpigt det har vart.
jag har meltdowns ibland ofta när det är för många saker samtidigt vilket det inte får vara, samt när jag får ett jobbigt förslag allt för snabbt, jag behöver smälta det i ungefär 10 min.
Man ka ha meltdowns: härdsmältor och tantrums: raseriutbrott.
en meltdown är värst och du kan aldrig styra en sådan utan den går över när den gör (kan ta allt från 10 min till 2 timmar) och ingen kan säga till dig att sluta för då blir det värre! man ska som närstående bara låta kriget komma och gå över och bara vara där så att ingen skadar sig, vilket jag kan göra då som att slå sig själv, dunka huvudet i sakrer, skära sig och dylikt. Lösningar kan vara: gunga lite (stimma) ligga i sängen med någon över sig som tyngd (ger trygghet) eller bara sitta själv.
tantrums är mildare och styrbart, jag kan då bestämma mig för att styra av det hela och andra kan peppe mig tilll det.
Jag har inte detta ofta utan kanske 1 gång i halvåret max!!
Jag som aspergare är väldigt artig, vältalig, social, glad över att träffa andra, visar mycket uppskattning för omgivningen, rak och ÄRLIG,, jag är väldigt ärlig och det är typisk för en aspie också, vi hymmlar sällan utan är mer rak på sak.
mellan och kall prat är inget för oss utan det gör man mest för att nöja andra, så oerhört tråkigt och otillfredställande är det. Jag vill helst bara prata om viktiga saker och om relevanta saker.
Den typiska hälsningsfrasen " är det bra" "hade bra" är så jäkla oatraktiva haha...
Jag är väldigt förstående som människa och tycker inget är konstigt igentligen jag har lätt att anpassa mig efter människor och miljöer... man har tränat hela sitt liv på det ;) allt ligger mer aktivt hela tiden så jag tror det är därför många anser att aspisar är något förberedda hela tiden.
Jag tål INGEN som helsat stress och det är rent av negativt för mig att stressa, stress: mwltdowns och utmattnig i dagar!! utmattning är också vanligt och man blir lätt uttröttad mentalt.
Jag har svåret för snabba ändringar som också är vanligt...man måste komma i lång tid innan så jag får tid att tänka och landa mentalt i det.
RUTINER är A & O den heliga gral kan man säga =) rutiner är vääääldigt viktigt för mig och andra med asperger det är ett av kriterierna tror jag tom.
jag tycker inte om att behöva ringa vänner utan de får hellre ringa mig då jag saknar lite av intresset till första steg i saker...men jag gillar mina vänner =)
Jag gillar inte att umgås så ofta kanske 1-2 gånger i månaden.
Jag har vissa svårigheter med när någon är ironisk men väldigt sällan... jag fattar inte lögner och ser inte anledningen till dem.
Jag ändrar intressen lätt och har svårigheter med att fullfölja saker eller hade mer förr när jag var yngre, saken ska helst vara intressant annars drar jag gärna ut på det eller undviker det helt.
jag har svårt att se det som inte finns redan...alltså att tänka framåt på ett visst sätt men fantasin är det verkligen INGET fel på haha!!! det har jag för mycket ibland ;)
jag har lätt för att vara med barn och djur då de känns mer genuina än vuxna och de ljuger aldrig... jag kan ibland fastna i att jag stör mig på 1 sak väldigt mycket om inte sambon pratar det ur mig-
Jag avskyr ljud och är extremt högkänslig för ljud!! kan vara allt från bilmotorer utanför, smask, knaper, pipljud, tvbrus, ja allt möjligt...också väldigt vanligt bland oss.
så syn,lukt,smak,hörsel är förstärkta hos oss kan man säga enkelt förklarat...men man kan ha mer eller mindre av något och ibland uteblir något av desSA helt.
Ja vad mer.... ögonkontakt är också klassiskt och där har jag mindre svårigheter NU men när jag var yngre hade jag jättesvårt med det.
jag kommer säkert på mer saker men här är de vanligaste hos mig då =) fråga gärna något om du känner så.
Det är svårare att upptäcka asperger hos kvinnor då vi är mer introverta med känslor medan män är utåtagerande genom exempelvis våld.
Det är inte lätt att få diagnosen och ska göras på rätt sätt genom psykolog eller läkare.
Alla symptom stämmer inte överens med alla utan det är precis lika vanligt med skillnader som det är hos friska.
Asperger är ingen sjukdom och man är alltid inom autistspektrat när man har asperger, så alla har autism mer eller mindre skillnaden är att aspergare är högfungerande och rena autister ofta har talsvårigheter.
En person sa en gång att asperger är 50% frisk hjärna och 50% autist.