Jag är en man på 40 år som bor i Uppsala. Om man bortser från de kramar och pussar jag fått från min mamma genom åren, så är har jag aldrig pussat, kramat eller haft sex med en kvinna. Det närmaste jag kommit en kvinna är väl någon enstaka handskakning genom åren, men bortsett från det har jag aldrig kännt närheten av en kvinna. Dessutom har jag inga vänner alls. Jag är m.a.o. helt jävla misslyckad.
Fråga vad ni vill
Du är tyvärr inte ensam. Inte riktigt 40 än men snart.
Hur kommer det sig? Är du extremt blyg? Har du dålig hygien? Är du extremt ful? Elak? Dryg? Något måste det bero på. Eller bor du så isolerat att du inte träffar andra människor?
Jobbar du med nåt? Varför tror du stt ditt liv ser ut som det gör?
Hej!
Jag tror inte på att någon människa är ful. Alla förtjänar kärlek och respekt oavsett hur man ser ut. Tror även att det finns någon till ALLA. även om det kan ta lite längre tid. Ge inte upp, kommer när man minst anar det 
Ha en bra kväll!
Du kanske kan vända dig till hon i tråden under din.
Hur kommer det sig? Är du extremt blyg? Har du dålig hygien? Är du extremt ful? Elak? Dryg? Något måste det bero på. Eller bor du så isolerat att du inte träffar andra människor?
Jobbar du med nåt? Varför tror du stt ditt liv ser ut som det gör?
Du kanske kan vända dig till hon i tråden under din.
Vad har du för baktanke med tråden?
Så tråkigt att höra.
Hur kommer det sig att du inte har några vänner? Har du en diagnos som ställer till det för dig eller är det bara blyghet?
Har du några intressen? Du kanske kan söka likasinnade inom det? Gå med i någon förening? Ifall du vill alltså, de flesta mår ju bra av sällskap.
Själv ser jag den sociala och romantiska aspekten som en av flera byggstenar i livet. Om man inte är nöjd med den biten kanske man har annat som känns meningsfullt? Karriär, hobbies, resor med mera.
Själv ser jag inte någon som är socialt isolerad som misslyckad. Snarare att samhället ha misslyckats att inkludera den personen och ta vara på det denne kan tillföra.