• Äldre 5 May 08:10
    5706 visningar
    7 svar
    7
    5706

    När blev du redo?

    hej alla pappor!

    Jag är lite nyfiken på när just du blev redo att bli pappa och vad var det som ändrade dig?

    Min sambo är inte redo att bli pappa ännu fast min längtan efter barn är stor.. Självklart väntar vi tills han är redo men försöker förstå hur han tänker. Han vet inte själv varför han inte är redo, han bara är inte det.

    Han är inte en sån pratsam man så hoppas få mer förståelse av andras erfarenheter :)

  • Svar på tråden När blev du redo?
  • Äldre 5 May 20:28
    #1

    67 visningar och ingen som har något att dela med sig?

  • Äldre 6 May 10:15
    #2
    +1

    Jag tror inte att man blir redo innan det är fullbordat. Det finns alltid nåt mer man vill "hinna med att göra innan" i tron att världen går under och man fastkedjad vid skötbordet och sen fattar man inte varför man skulle vänta så länge. Ser man bara till att prata med varandra och dela på extraarbetet funkar ganska mycket precis som innan. 

    Vi hade varit tillsammans fyra år och var en bit över 30 när min sambo hade fått nog av att vänta och deklarerade att hon slutade äta p-piller, jag accepterade det med viss ångest, men det blev väldigt bra till slut. 

    Seinfelt lär (iaf om man lyssnar på David Batras sommarprogram för ett par år sen, lyssna på det, finns på SR play) ha liknat processen vid att vara kissnödig på motorvägen, man skjuter upp det tills det inte går längre och sen undrar man varför man väntade så länge. 

    Lever man i ett etablerat stabilt förhållande och är överens om att man nån gång ska bilda familj är det bättre att börja i tid. Om man väntar för länge är risken att man inte får så stor familj som man hade tänkt sig, vi hade nog skaffat fler än två om vi hade börjat tidigare (två tätt funkar, men inte tre), och andra bekanta har trots idoga försök stannat på ett för att de hunnit bli för gamla.

  • Äldre 6 May 12:26
    #3

    Tack för din synpunkt! Jag är av samma idé att man måste börja någon gång men sambon är det inte. Igår slängde han ur sig "vi börjar efter sommaren". För att vara säker att han inte slängde ur sig det bara för att jag skulle vara tyst så frågade jag varför han är mer redo efter sommaren men inte nu. Det visste han inte.. Han säger att han vill ha barn men inte nu.. Innerst inne känns det som han bara är rädd att försöka på riktigt, det blir mer verkligt på något sätt.

    Jag är 27 i år och vill gärna ha minst ett barn innan jag är 30.. Men man vet aldrig hur lång tid det tar.. Önskar någon kunde säga något till honom som får honom att vilja ha barn lika mycket som mig..

  • Äldre 6 May 13:42
    #4
    anros skrev 2015-05-06 12:26:19 följande:

    Tack för din synpunkt! Jag är av samma idé att man måste börja någon gång men sambon är det inte. Igår slängde han ur sig "vi börjar efter sommaren". För att vara säker att han inte slängde ur sig det bara för att jag skulle vara tyst så frågade jag varför han är mer redo efter sommaren men inte nu. Det visste han inte.. Han säger att han vill ha barn men inte nu.. Innerst inne känns det som han bara är rädd att försöka på riktigt, det blir mer verkligt på något sätt.


    Det är ett stort steg och till skillnad från det mesta i livet är föräldraskap oåterkallerligt, så det är klart att man är rädd. Man vet vad man har, men inte vad man får. Jag sköt det också framför mig tills min sambo hjälpte mig med beslutet. 

    Det finns nog inget magiskt att säga, det viktigaste är att man känner sig trygg i situationen, att man kommer att klara ansvaret och att livet inte tar slut. Det är mycket mindre konkret för papporna innan förlossningen så jag tror att är ganska vanligt att känslorna inte svallar över förrän man träffar sin avkomma på riktigt.
  • Äldre 6 May 16:13
    #5

    Tack :) vi får se hur allt spelar ut sig! :)

    Jag förstår verkligen om man inte är redo, men oftast brukar man kunna sätta fingret på vad det är. Om man vill resa eller så. Det är nog därför jag har så svårt att acceptera "inte nu, jag är inte redo" när det inte finn något särskilt han vill göra innan, speciellt när han säger att han inte är rädd för ansvaret osv..

  • Paap
    Äldre 8 Nov 12:14
    #6
    Bumbleroot skrev 2015-05-06 16:13:27 följande:

    Tack :) vi får se hur allt spelar ut sig! :)

    Jag förstår verkligen om man inte är redo, men oftast brukar man kunna sätta fingret på vad det är. Om man vill resa eller så. Det är nog därför jag har så svårt att acceptera "inte nu, jag är inte redo" när det inte finn något särskilt han vill göra innan, speciellt när han säger att han inte är rädd för ansvaret osv..


    Det är samma här, vi är visserligen väldigt unga men jag har haft en extrem barnlängtan i ungefär 3 år som bara skapar mer och mer avstånd mellan oss för varje dag.. Han vet inte heller VARFÖR han int eär redo (ung ålder antagligen) men vet att han vill ha barn med mig och leva med mig. Vi har en stor trea som vi kan bo i i säkert 10 år till så plats är inget problem, han har jobb, jag pluggar.. Allt känns så hopplöst och det är så otroligt jobbigt att vara ensam i sin längtan..
  • Paap
    Äldre 8 Nov 12:14
    #7
    Bumbleroot skrev 2015-05-06 16:13:27 följande:

    Tack :) vi får se hur allt spelar ut sig! :)

    Jag förstår verkligen om man inte är redo, men oftast brukar man kunna sätta fingret på vad det är. Om man vill resa eller så. Det är nog därför jag har så svårt att acceptera "inte nu, jag är inte redo" när det inte finn något särskilt han vill göra innan, speciellt när han säger att han inte är rädd för ansvaret osv..


    Hur har det gått för dig?
Svar på tråden När blev du redo?