Utbränd. Byta jobb??

Sitter med precis samma tankar som dig. Skillnaden är att jag satsat 4,5 år på högskolan och inte har något annat yrke. Jobbar inom vården.

Men ska jag ändå byta jobb? Är det jobbets fel att det blir så här? Eller kommer det alltid att finnas inuti? Blev utbränd 2008 och känner mig inte återställd. Hur är det för dig? Har du känt att du kommit tillbaka till samma läge som du var innan?

Varför valde du att sluta med ditt första yrke? Är det också slitigt?

Mitt förra jobb var fysiskt tungt,men aldrig såhär stressigt som i vården. På mitt förra jobb hade man en och samma chef också,vi bytte inte chef 3 gånger på ett halvår som vi har gjort nu i vården. Chefen brydde sig också mycket mer om sin personal på mitt gamla jobb,än på jobbet som uska. I jobbet som uska verkar ju arbetsgivaren enbart tänka på pengar. Dom skiter i personalen,som går på knäna.

Jag är rädd att om jag fortsätter med vårdyrket kommer jag att jobba ihjäl mig. 
Jag fattar inte hur folk orkar med jobbet i vården helt enkelt.

Jag som trodde att mitt gamla jobb hade låg status och var ett skitjobb,det jobbet längtar jag nu tillbaka till....

det glömde jag att berätta. Inte nog med att jag jobbar som en slav,jag har ingen fritid heller,eftersom man jobbar kvällar,helger och delade turer i vården.

Jag är ensamstående och behöver ha en rik fritid,det kan jag inte ha i vårdyrket med dom arbetstiderna. Känns som om jag jobbar jämt. Dessutom tar jag med jobbet hem. Tänker och funderar på om jag sa eller gjorde rätt i den och den situationen,eller om jag skulle gjort på ett annat sätt istället.

På mitt gamla jobb hade vi arbetstider mån-fre och man lämnade jobbet på jobbet när man gick hem.

Om du trivdes på ditt gamla jobb så kanske du skulle gå tillbaka och se hur du mår. Det finns ju alltid jobb som usk. Jag funderar lite på personlig assistent.

Personlig ass har jag provat. det var inte så stressigt,men där jobbade jag mycket ensam. Jobbar du som ssk? Eftersom du gått högskolan,tänkte jag? 

Ja jag kan ju alltid gå tillbaka och se hur jag mår då. I mitt gamla yrke brände jag aldrig ut mig,allafall.

Ja jobbar som ssk.

Då skulle jag bytt om jag var dig. Det är inte värt att må dåligt.

Känns lite som ett nederlag att "ge upp" mitt jobb som uska. Jag har trivts så himla bra annars,om man tar bort dom dåliga arbetsvillkoren.

Tycker det är tråkigt att man inte kan få prova på olika yrken innan man börjar jobba. Det är svårt nog ändå att veta vad man vill. Om man då har skaffat sig en utbildning så måste man ju verkligen veta att det är det man vill göra. Jag avundas inte ungdomar idag. Det är inte lätt att veta vad man vill jobba med när man ska välja utbildning.

Se det inte som ett nederlag utan se det som en förebyggande åtgärd för att hålla hela arbetslivet igenom. Olika sjukdomar har olika förebyggande åtgärder.

Också jobbat som uska, glad att jag slutade i tid, var på gränsen att bränna ut mig.

Vet inte vart du jobbar nu, men du har inte funderat på att byta arbetsplats? Jag tänker till exempel på primärvården, där är ju ofta lite lugnare, man får till och med ta rast ;)

Jag har provat många områden inom vården. Vårdcentral,psyk,gruppboende,hemtjänst,personlig ass,....har en känsla av att jag är mätt på vården. 
Tycker inte ens att det är kul längre att jobba med människor. Jag är lättirriterad och får anstränga mig för att inte fräsa ifrån till vårdtagarna....usch,vad hemskt det låter när jag ser vad jag skriver.....detta är så ledsamt!

Jag älskade ju mitt jobb i vården. Jag känner inte igen mig själv alls.Hur kan det bli såhär?

Mitt gamla jobb kan jag gå tillbaka till,men då kommer mina onda axlar tillbaka som ett brev på posten. Det var lite därför jag ville byta jobb. Det var fysiskt tungt och jag fick problem med mina axlar. 

Men kanske bättre att ha ont i axlarna än att bli så utbränd så man har självmordstankar? 

Jag skulle vilja byta jobb helt. Till ett tredje jobb,men det har jag ju ingen utbildning till....dessutom vilket jobb är inte stressigt? Nu behöver jag ett jobb som inte är stressigt.