Är orolig över att eventuellt bli underkänd på sista sjuksköterskepraktik!

Jag tänker så här att dels så tror jag att handledarna är väldigt vana vid att ha studenter eftersom det verkar vara en utbildningsavdelning du går på. Och därför har de säkert stött på lite tillbakadragna studenter förr. Jag själv var väldigt tillbakadragen som student och fick höra ungefär detsamma som du fått höra. Jag hade dock turen att få göra mina praktikperioder utan andra studenter. Tror säkert att du kommer bli en bra sjuksköterska. Försök visa framfötterna och ta för dig lite mer. Så hoppas jag att handledarna ser vad du verkligen kan.

Det är inte vanligt att bli underkänd så här i slutet av utbildningen, tror skolan isf kan stötta upp dig. Upp med humöret och kämpa på! Du kommer att bli en förträfflig sjuksköterska!

Tänk bara: ja jag kan! Jag är skitbra! ????

Hej!
Jag går också sista terminen på min sjuksköterskeutbildning. Har en teoretisk kurs kvar nu där jag inte ens har fått alla inlämningsuppgifter publicerade så kan inte börja med dom men jag känner igen din oro. Jag har magont över möjligheten att få underkänt på något under den sista månaden kvar nu, jag föreställer mig olika mardrömssituationer mm. Hur lång tid av praktiken har du gått? Hur lång tid har du kvar? Har du möjlighet att få ansvar för några patienter själv och slipper "tävla" med någon annan? Har haft samma problem som dig där också, tycker inte om att tävla om en handledares uppmärksamhet, avskyr när andra studenter försöker sabotera för andra för att få dom att "lysa" under praktiken. Har tvingats gå med några som verkligen fungerade som en bulldozer som gjorde allt för att köra över alla men under dom praktikerna bad jag handledaren att få gå själv utan dom, planerade schemat runt den andra studenten mm.

Du kommer bli en asbra sjuksköterska, försök att andas sista månaden nu (ska försöka tänka så också )

Hej ts, jag är leg. ssk nu efter flera mardrömspraktiker. Ska börja mitt första ssk jobb nu i sommar.

Jag tycker först och främst det låter som en konstig praktikplats om ni ska tävla och sån skit. Men eftersom ni är på en slags akutavdelning är det inte så förvånande; folk ter sig gärna märkvärdigt och omständigt. Har dina handledare gått handledareutbildning? Går du med 10 st olika?

Jag gjorde som så; att jag mer eller mindre krävde enbart att gå med 2-3 handledare. För flera blir för rörigt för alla parter; där de inte ser ens utveckling. Nu hade jag turen att få två handledare med handledareutbildning bägge två och båda stöttade mig. De gillade mig rätt mkt för jag var ödmjuk och professionell. Så din första rigg är ju att bilda bra relationer med dessa du går med. Det smartaste är att vinna förtroende hos den mest dominanta handledaren eller hos alla andra om den dominanta är knäpp.

Dock intiativ är återkommande på oavsett avdelning. Vad de egent. menar är att du inte frågar dem om hjälp utan gör saker och tar reda på saker självständigt.

Till och börja med ska den som bedömmer dig inte ha gått med dig tidigare. Skulle det bli så får du tjöta med din lärare. Det står i nkse att man inte får gå med en tidigare man gått med. Bara vifta med pappret om de tjötat emot. Tycker du ändå att du inte får stöd eller behöver stöd kan du kontakta elevhälsan på din skola.

Jag antar ni gör NKSE nu? Vi fick göra det och då har man två chanser på sig att göra det praktiska provet. Egent har man sammalagt fem. Men två får man iaf göra på den praktikplats du är nu på.
Jag blev underkänd på första försöket - dock inte för att något punkt i nkse provet var underkänd- tvärtom- jag uppnådde alla mål på pappret men den som bedömde ville jag skulle göra om det för hon tyckte det tog för lång tid. Det var en mkt konstig bedömning som började mkt posetivt och sedan ändrade hon sig så både jag och lärarn blev paffa.

Iaf; jag käkade rosenrot sen. Kan rek. det. Blev cool lugn. Jag fick sedan bestämma om jag vill göra nästa chans med en ny eller samma. Jag tog en ny. Den nya ska inte heller ha gått med dig tidigare eller samtalat om ämnet med den gamla. Jag blev godkänd med den nya utan problem. Det var klart på en halvtimme. Dock ville den gamla lägga sig i genom att fråga den nya om hon ville prata med henne. Hon sa dock nej.

Min poäng är att visa på att det finns riktiga gammelgäddor där ute som vill för mkt, som har kontrollbehov och duktighetssjukan. Jag har en väninna som också blev underkänd på en praktik- hon gjorde om den- hon har också haft mkt konstiga handledare som skrev dagbok om henne. Hon jobbar nu på avdelning som ssk och det går riktigt bra för henne.

Alltså grejen är att det finns nån slags 1800- sofiasystrar kvar fortf. där de nya ska grillas osv. NKSE har inte orimliga krav, däremot kan handledare och den som bedömmer ha det.

Känner du så att du är stressad och har panik för att bli underkänd, så
1. Börja käka rosenrot (två st) varje dag under praktiken (dont tell anyone)
2. ta kontakt med elevhälsan och fråga om någon där kan ställa upp på att vara med på bedömmnings samtalet som stöd och observatör.
3. prata med dina nära och kära
4. Har du förtroende för dina bashandledare eller huvudhandledare kan du fråga dem hur du ska uppnå målen, vad du ska göra osv. Ev kan du berätta att du är orolig men enbart för den du litar på. Tyvärr skvallras det mkt inom vården.
5. sist men inte minst; jag tycker inte det är konstigt om man blir tillbakadragen som elev i det fall du befinner dig i, snarare normalt. För att lösa det dock ska du bara "göra det", just do it! Tänk inte- bara gör det. Kan du samarbeta med den andra eleven är det bra. Om denna inte vill; pga rädsla för betyget; får du bara göra det och göra bästa möjliga.

Jag har gått 3 veckor nu och har 3 veckor kvar. Idag fick jag veta att jag kommer att bli underkänd på mittbedömningen som ska vara med två handledare och en lärare från skolan på tisdag nästa vecka (jag har ingen praktik förrän på tisdag, så det är så jag kan veta det redan nu). Det lät även på huvudhandledaren (som också är AKA) att hon tror att det kommer att bli svårt för mig att bli godkänd till slutbedömningen. Hon sa att det går, men att det skulle bli tufft. Så jag är inte så väldigt glad just nu...

Grejen är att det inte handlar om att "tävla" egentligen. De andra studenterna "tävlar" inte och de vill gärna samarbeta som jag har förstått det. Problemet är att jag inte är van vid detta arbetssätt och att på grund av att de tar för sig (= de är inte lika blyga och osäkra i sina personligheter som jag är) och att jag har blivit übernervös pga all kritik från handledarna så blir det liksom att de tar för sig och gör och säger mycket medan jag hamnar i bakgrunden. Jag vet att jag har svårt att visa framfötterna och kanske framför allt att tro på mig själv, och på pga detta blir det så mycket värre. Jag tror helt uppriktigt att om jag t.ex. hade haft den här sista praktiken på t.ex. någon av avdelningarna där jag har varit tidigare så hade det gått mycket bättre. För om jag har ett ansvar för mina "egna" patienter och inte måste känna att jag måste "ta för mig" och "ta plats" tillsammans med någon annan som jag kan känna är framåt och väldigt duktig så hade jag fått mer gjort och kommit mycket längre. På förra praktiken handlade mycket om samarbete i ett team med andra studenter och det gick bra för jag hade mina "egna" patienter. Visst, jag fick höra att jag gärna fick ta mer plats i teamet när vi alla var tillsammans. Men jag hade absolut inga problem med att samarbeta och rådfråga t.ex. sjukgymnast eller läkare. Det var liksom ingen annan som kunde hinna före, eller vad man ska säga.

Jag känner mig så himla obekväm och låst på grund av allt detta. Det tar liksom emot en stor del av tiden och jag får svårt att slappna av och faktiskt visa vad jag kan. Jag blir även sedan tidigare nervös av att bli bedömd och det gäller inte bara praktiker utan är t.ex. asnervös inför tentor trots att det alltid har gått bra och jag inte ens har behövt göra om någon. Men det är liksom själva grejen med en examination och att bli bedömd som känns så stor och skrämmande för mig. Jag är liksom alltid lite rätt för att misslyckas, trots att jag tror att jag kan egentligen.

Nu sa AKA:n idag att de ska göra en åtgärdsplan så att jag kanske kan bli godkänd. Bl.a. ska jag då 3(!) gånger under varje pass säga till handledaren som jag går med den dagen vad jag ser hos patienten, vad jag vill göra och varför för att visa att jag kan tänka helhetssyn och jag ska även säga en uppdaterad status varje gång under de tre gångerna varje dag. Och de vill att jag vågar prata mer på t.ex. läkarronder. Fast det är verkligen jobbigt när en annan duktig student sitter där och är hur framåt som helst och kan massor och jag känner mig så himla liten och obetydlig. Hade jag suttit där utan en annan student så visst, jag hade säkert fortfarande varit nervös och fortfarande tyckt det var lite jobbigt, men det hade bara varit jag och det hade varit så mycket lättare att bara ta sig igenom det.

En till grej är att det verkar som att eftersom de är så hårda med studenterna på den här avdelningen så hittar de typ de "dåliga" studenterna och ibland blir folk underkända verkar det som. Ibland verkar det även som att de säger till vissa att de kanske inte passar som sjuksköterskor. Har aldrig haft så här tuffa handledare innan. Samtidigt som jag tror att de vill att jag ska klara mig så skrämmer de mig liksom. Jag känner mig så dålig. Det känns som att jag verkligen kan misslyckas och ironiskt nog få mitt första underkännande på hela utbildningen under den sista månaden på hela utbildningen...

Blev du underkänd på någon av dina mardrömspraktiker? Vad hände?

Hittills har jag gått med 5 olika på sammanlagt 11 pass. Men alla de arbetar med studentgruppen och har som jag förstått det antingen gått handledarutbildning eller gör det nu. De ä r bra handledare när det gäller att handleda och lära ut och allt det. Det är även sagt nu att jag ska få gå med så få som möjligt och då helst med de som jag känner mig mest bekväm med, åtminstone så tror jag att de försöker anpassa det så. Har verkat så de senaste passen åtminstone.

Jag känner inte att de andra studenterna "tävlar". Inte på d e t sättet. Det är mer så att de är otroligt duktiga allihopa och väldigt framåt i sina personligheter. De är inte alls blyga och de tar för sig medan jag är lite åt andra hållet. Jag vill tänka till lite mer, är som person lite tillbakadragen och hamnar ofta i bakgrunden om det är många personer omkring mig som är mer framåt. De hinner liksom före även om de inte menar något illa mot mig eller försöker utesluta mig. När jag har mina "egna" patienter så känner inte jag att jag behöver kämpa lika mycket för att ta plats då det kommer mer naturligt eftersom det är "mina" patienter och ingen annan student ens ska ronda dem eller rapportera dem och allt det. För förra praktiken som handlade om teamarbete och samarbete gick bra. Jag fick höra att jag gärna kunde ta lite mer plats i teamet när alla var samlade, men annars så tyckte de att jag samarbetade bra.

Vår skola har faktiskt inte NKSE. Vi har en praktisk examination sen på skolans KTC istället. Men det är väl lite samma sak liksom. Samma poäng.

Jag har pratat massor med handledarna om vad jag kan göra bättre. Men det känns som att det största problemet ligger i att jag inte riktigt vågar ta plats när de andra studenterna är så framåt och att jag inte riktigt "får visa" vad jag verkligen kan pga detta. Handledarna tror nu att jag inte kan ha en helhetssyn, och det värsta är att de nästan får mig att tro samma sak. Det självförtroende jag fick på förra praktiken där jag fick höra att jag är duktig är nästan helt borta nu bara för det. Jag kände verkligen efter den praktiken att jag kommer att bli en bra sjuksköterska.

Jag känner även att avdelningen jag är på är lite för stressig stundtals och att avdelningen inte riktigt passar mig just nu, men kanske längre fram när jag har jobbat i några år. Nu känner jag liksom bara att den här praktiken blev helt fel för mig och är jätteledsen då jag är rädd att jag inte får ta examen om 4 veckor...

Vilken termin gick din kompis i när hon blev underkänd på en praktik?

Aldrig hört talas om rosenrot innan, förresten... Vad är det?

Handledaren som jag nämnde i början av den här tråden att jag kände lite sen innan är samma person som jag nämnde här: www.familjeliv.se/forum/thread/74833761-kommer-jag-verkligen-att-passa-som-sjukskoterska . Känns verkligen inte bra att hon jobbar i handledargruppen och att hon är med och bedömer (även om jag verkar slippa gå med henne mer nu!) och hör allt som sägs om mig. För alla handledarna pratar tillsammans på handledarträffar om hur det går för oss. Känns hemskt att hon är med där...

rosenrot är ett naturläkemedel som används i stress, trötthet, utmattning och för koncentration; finns på apoteket; www.apoteket.se/produkt/arctic-root-dragerad-tablett-40-st-blister-229534/

Men du får INTE säga att du använder det till någon förutom dina nära och kära då. Eftersom handledarna kan tycka det är fusk eller nåt.

Nej jag har ej blivit underkänd på nån praktik. Men vart nära på tre. Den första var på en akutavdelning. Saken var den att min bashandledare jobbade natt och jag gick med henne 2 gånger på en månad. Resten av tiden gick jag med olika varje dag. De skrev i min dagbok att jag inte var redo att koppla dropp själv, men jag hade gjort detta flera gånger med andra så jag skrev att jag visst kunde det själv. Iaf jag hade tur. Fick vinterkräksjuka näst sista dan. När jag blev frisk tyckte de att jag behövde gå tre dar till med en o samma handledare eftersom jag ej skulle bli godkänd annars. Jag pratade också med lärarn och framförde min kritik att jag gått med olika varje dag osv. Nu fick jag en bra handledare de tre sista dagarna som godkände mig. Vi hade sedan ett samtal med huvudhandledare, bashandledare, den sista handledaren och läraren som var helt på min sida. Bashandledaren ville knappt godkänna mig och satt mig så nära gränsen som möjligt till underkänd. Huvudhandledaren babblade om att även om man tyckte sig själv ha utvecklats mkt så kanske man ändå inte nådde målen. Jag sa emot; men nu gjorde jag ju det. Läraren sa också emot; men nu gjorde x det. Huvudhandledarn höll käft. Iaf; jag hade otur. Man ska inte gå med flera olika varje dag för ingen kan se hur man utvecklas. Och bashandledaren skulle inte tagit emot mig då inte hade tid med mig. Tack vare läraren gick det bra.

Den andra praktiken fanns det riktigt wierd handledare. Jag hade en strategi att lära mig på ett sätt men de tyckte jag var inkompetent och ställde fel frågor. Jag blev mkt upprörd och ledsen och ville veta vad för frågor. Det var svårt att säga sa dem då. De tog sedan tillbaka inkompetensen för att de hade ringt skolan och pratat med lärarn som sagt att det går mycket bra för mig i skolan. Det blev iaf ett samtal med lärarn, bashandledare och huvudledare. Där fick jag veta att fel frågor baserade sig på en fråga där jag tyd. ska ha sagt till en patient en sak jag själv inte mindes jag sagt. En diabetes ssk hade framfört det till en av handledarna ist till mig. Jag löste situationen genom att jag pratade mkt med nära och kära, min mamma är distrikt ssk och massa annant och bekräftade att handledarna var fel på. Det hjälpte mkt. När samtalet väl blev  av var jag kolugn. De frågade om jag visste varför jag var där; jag frågade tillbaka varför jag var här eftersom det var oklart. Iaf läraren hade mer status och jag hade en bra relation med henne, jag frågade specifikt vad jag behöver göra för att bli godkänd osv. Nästa dag satt jag med anteckningsblock och anteckna allt. Lugn var nog mitt bästa kort, de hade inte väntat sig det. Jag graderade mig också lägre än vad jag själv tyckte på pappret så de skulle se "utveckling" samt att jag inte själv skulle behöva anstränga mig. De gick superbra. Jag framförde också min kritik om handledare osv, vilket de höll med mig om. När de förstod att jag långt ifrån var inkompent och mkt duktig elev var de paffa på slutet och tyckte att jag ska säga till nästa praktikplats att jag inte får gå med för många handledare.

Jag hade en mkt kass bashandledare på nästa praktik därefter. Men det var bara till min fördel för jag fick en bättre handledare som fungerade som bas samt en bra huvudhandledare, jag var knappast underkänd där.

Det var nkse som jag blev underkänd på första gången, hade jag blivit det igen, hade mina handledare inte godkänd mig på praktiken. Därför var jag mkt stressad och tog rosenrot.

Bra, jag tyckter du måste gå med få som möjligt. Det handlar om pedagogik och för att för att ni ska hinna lära känna varandra, samt att de ska kunna se din utveckling. Du kan använda kontunitet som argument. De kan ej säga emot det.

Okay, du bör framföra att om det är möjligt få ta hand om patienterna på egen hand för att kunna lära dig allt och se helheten. Om andra studenter är där, gör ni ju varsinna delar och det kan då blir svårare att göra allt. Nåt sånt. Prata med läraren och den handledare du har förtroende för eller på samtalet då ni ska ha.

Blev faktiskt underkänd på ktc första gången med pga av de var för hårda. En annan elev där som blev godkänd började gråta då de grillade henne. Jag blev godkänd sedan under en professionell bedömmare enligt mig. De andra jobbar med människor men de brydde sig inte om eleven satt o grät.

Tror det var nån praktik i fjärde termin eller nåt hon blev underkänd på. Hon gjorde iaf om den. Även hon har haft mkt problem med handledare. Jag tror att det beror på i hennes fall att hon skilde sig från de "normala eleverna".

1. Framför det att du behöver ta om patienterna på egen hand utan andra elever. Då du behöver detta för att lättare kunna lära dig helheten. Om de propsar på de ändå; kan ni sedan föra in andra elever när du känner dig tryggare i din roll.
2. Annars prata med läraren. Samt ta kontakt med elevhälsan på din skola och be ha med någon på samtalet. Dina handledare blir då tvugna att göra det ännu mera professionelt än tidigare. För du har liksom hamnat i ett struktur problem och pedagoiskt problem. De jämnför dig med andra studenter hur en bra student ska vara. Du skiljer dig och därmed ser de dig som dålig men det är du inte; tvärtom.
3. Käka rosenrot, två st/ dag resten av praktiken. Detta kommer göra dig lugnare, mindre stressad och framför allt mera klartänkt och handelskraftig.

Iaf; de behöver lägga upp det på det sättet som passar dig, dvs inga andra elever osv. Du behöver också fråga dem; vad dem konrekt menar med helheten. Då detta är viktigt. Jag tyckte det finns för mkt oklart där som saker tagna ur luften.

Annars; om inget hjälper;