Överätande och hetsätning

När det gäller andra missbruk så kan man ju få tabletter som göra att man riskerar att dö om man missbrukar. Som tur var fanns de som gjorde att jag inte tog något. Till slut kunde jag bara skratta åt eländet och idag, flera år senare, kan jag lätt hantera ett sug efter alkohol. Vem orkar var full liksom?
Hur tänker du? Vad rättfärdigar dina tankar??

Skillnaden mellan alkoholmissbruk och matmissbruk är att jag inte kan strunta i att äta alls. Det hade gjort saker mycket lättare (säger jag utan några erfarenheter)

Vad som rättfärdigar mina handlingar är känslan av tillfredsställelse och lycka just i den stunden. Den känslan övergår i ångest och tenderar skapa ett större sug. Där är väl missbruken lika kan jag tänka mig. Tabletter för att minska sötsug finns men de skapar bara större sug hos mig iaf...

Vad som rättfärdigar mina tankar kan jag inte svara på... För det finns inget som rättfärdigar det egentligen, jag kan helt enkelt inte kontrollera det. Känslan av lycka när jag hetsäter kanske kan liknas vid alkoholkonsumtion. Min far är alkoholist så kan ju vara så att jag ärvt den genetiska missbruksådran.

Det värsta är misslyckandet.

Men all heder till dig som lyckats ta dig ur skiten!

Där är du problemet på spåren. Du har en gen som gör att "mycket ska jag ha för mycket vill jag ha" känslan är så stark. Men du kanske ska fundera mera på om det inte är lite väl enkelt att må bra genom att äta. Jag menar, vem som helst kan ju göra det likaväl som vem som helst kan ju dricka mycket. Att hantera en fylla är väl ingen konst? Kom igen, ge mig något svårare att hantera tack. Så tänker jag.

Jag vet precis hur det känns. Det är så extremt energikrävande att ständigt förhålla sig till sin "drog". Ssri kan ha positiv inverkan på personer med bulimi /hetsätning. Har du testat LCHF? Om inte tycker jag att du ska kika in på LCHF-ingenjörens blogg. Eller, det kan du göra ändå, hon har mycket tankar om matmissbruk.

Lemmy17, du har ingen aning om vad du pratar om, eller hur?

Tips om dieter undanbedes då jag inte tror ett dyft på att ta bort vitala delar i kosten som vi människor behöver. Mitt matmissbruk handlar om min relation till maten, inte VAD jag äter.

Men någon ändring måste ske.

Ok, jag tror jag förstår hur du menar. Problemet är att jag inte har privilegiet att kunna tänka så. Eller jo, jag tänker så men jag gör annorlunda. Det är som att kroppen och knoppen inte lyssnar på förnuftet.

Jag har kämpat i hela mitt liv mot denna demon som ständigt infiltrerar mitt huvud. Har testat de flesta dieter, har gått KBT och kämpat som en jävla dåre. Och just när det gått bra ett tag så raserar allt på bara en liten stund och jag mår så bra av att äta massor! Minuterna senare kommer ångesten och om jag fortsätter äta stimuleras belöningscentrat och jag slipper må dåligt.

Det är fan inte hållbart men så otroligt svårt.

Vad i tomma kalorier är det din kropp behöver...

Testa med 12-stegsprogrammen Oa eller Faa så träffar du människor som vet vad du pratar om.

Det du beskriver kallas BED (binge eating disorder ) Visst går det att få hjälp inom sjukvården men väldigt få får den hjälpen.

Det är jättetufft, tro mig jag vet! Det här beroendet är inte som droger då maten är tuffare med tanke på att det är något du måste utsättas för varje dag (för utan mat såndör du ju). Det är ett missbruk som man måste övervinna med en jävla mycket vilja.

Jättestarkt av dig med din viktnedgång!

Jag har gått ner från över 95kg till 65 på 1,5 år. Det tog en jävla mycket vilja och envishet! Men jag kan säga att än idag är det tufft för mig eftersom det här är något man kämpar med 24/7. För mig har det blivit lite lättare att hantera mat men ändå inte 100% bra. Jag har mina dåliga stunde är och döjer för familjen mitt överätande. Men det är DU som måste stiga över ditt hjärnas viskande. Det är ap-jobbigt och något som man måste lägga sin energi på. Jag tycker vissa dagar är jobbigare än andra speciellt då jag överätit men då får man förlåta sig själv och låta nästa måltid bli ett bättre alternativ. Även om du backar ett steg med överätande, så tar du två steg frammåt om du förlåter dig själv (vi är alla mänskliga) och gör restan av dagen nyttig

Stor kram!

Vi kan diskutera i evigheter vad LCHF eller andra dieter gör med kroppen. Både negativt och positivt. Men nu var det inte vad jag var ute efter...

Har du någon erfarenhet av 12-stegsprogram själv? Jag har nämligen uppfattningen att det är väldigt religiöst. Stämmer det? Skrämmer livet ur mig att sitta i ett rum med okända människor och berätta mina hemligheter.

Men tack för tipset!

Ja jo men den hjälpen får inte jag så det är jag som får fixa detta.