Inlägg från: Anonym (doris) |Visa alla inlägg
  • Anonym (doris)

    Ensamstånde och sjukskrivna/fattiga

    Vad är det du vill diskutera?

    Vore det inte bättre att ställa frågan hur man kan göra det bästa av situationen? Tips på gratis eller billiga saker som man kan hitta på med barnen som ändå ger dem livskvalitet?

    Känns bara som att du verkar se allt i svart och vill vältra dig i hur dåligt ni har det. Och innan du säger det, jo jag vet precis hur det är att leva på existensminimum. Man kan ha en positiv inställning trots det faktiskt.

    Det finns massor av gratisnöjen i vårt land och det finns massor med knep för att spara pengar och leva billigt.

    Hur ska du ta dig ur den sitsen du är i med att leva på existensminimum? Finns det någon ljusning för dig?

  • Anonym (doris)
    Anonym (Maria) skrev 2015-05-16 10:26:18 följande:

    Jag lever inte riktigt på minimum, men inte långt över. Har bara deltidsjobb och är ensam med barn. Visst finns det mycket gratisnöjen, men det känns ändå pissigt ibland och det kan vara skönt at prata av sig. Förstår inte varför folk tycker att det var konstigt att TS vil det. . .


    Det är inte konstigt utanväldigt vanligt. Tyvärr skulle jag vilja säga då det ofta är kontraprosdktivt. Ja, det suger fett att vara fattig men det finns mycket man kan göra för att ändå få en okej tillvaro.

    Att prata med andra om sitt fattiga liv och hur svårt det är leder oftast inte till något positivt alls. Man blir inte rikare för att man känner gemenskap med andra som är lika fattig. Förståelsen kanskekänns bra men den förändrar ingenting utan snarare befäster den bara situationen man befinner sig i, vilket också gör det svårare att se möjligheter till positiv förändring.
  • Anonym (doris)
    Anonym (GK) skrev 2015-05-18 20:43:30 följande:

    Tack alla som skrivit.

    Jag kanske var otydligt med syftet med tråden men det var just att ha ett ställe där man kan prata av sig med dom som känner likadant och som varit i likande situation under längre tid.

    Jo det är ofta väldigt givande att diskutera med andra i likande situation. Om man har en speciell sjukdom att kunna prata med andra som har liknande, el barn med särskilda behov tex. Inget konstigt el ovanligt alls. Det är många som gör det och det är ofta stärkande för individerna så jag tänkte just något liknande för föräldrar som är långtids fattiga tex sjuk och inte ser en förändring jättenära och att det inte handlar om en kortare tid medans man pluggar el liknande och vet att man har en bättre framtid utan mer "långtids fattig"

    Det var inte alls menat som en tråd för att dom som INTE befinner sig där el gör det men INTE ser meningen i att skriva av sig till andra som signaturen Doris tex. Du hittar säkert ett annat forum där det känns meningsfullt för dig att skriva.
     


    Jag är helnöjd med det här forumet faktiskt, men tack för "omtanken"

    Jag håller inte med dig om att det ofta är stärkande att prata med andra fattiga om hur det är att vara fattig. Faktiskt är det ofta så att det blir destruktivt istället för till nytta. Man kommer sällan framåt genom att dela sina upplevelser av fattigdomen. Däremot om man diskuterar tips för att göra livet rikare och bättre kan vara väldigt positivt och leda till bra saker.

    Varför ska man bara fastna i att "jag ä fattig och kommer att vara fattig"? Det är ytterst sällan som man faktiskt behöver vara fattig hela livet eller ens under väldigt lång tid.
Svar på tråden Ensamstånde och sjukskrivna/fattiga