Du med hbtq-, bdsm- eller polyläggning, vad har du mött för bemötande i samhället då du blivit öppen med hur du är?

"jaha du är en sån som ligger runt"  är reaktionen jag får i omgivningen när jag talar om att jag är poly. 

Följdfrågorna som kommer är sen av blandad karaktär beroende på vem jag pratar med och vad jag egentligen säger.  När jag talar om att jag lever i ett monogamt äktenskap blir det lite märkliga reaktioner. 

jag från min sida sett har oftast mött folk som inte har en aning om vad poly är för något så det är liksom oftast bara basic information jag får ge och inte så mycket om att JAG är poly. 

Har delat upp det hela, några i min närhet vet ingenting och andra halvan har fullständigt klart för sig hur läget är.  Och så får det förbli helt enkelt. 

Det låter lite som jag fått det då. Bland annat har jag mött kommentaren att "nej, det är är inget för mig. Jag vill ha äkta kärlek" när jag pratat om att jag är bdsm-lagd och poly. Och det med folk jag trodde var accepterande och förstående (människan var själv bi). 

Har även hört av andra som uttryckt sig om bdsm att det där är misshandel, sjukt och psykiskt en störning. Då har jag inte outat mig för dessa heller.. 

Jag försöker hjälpa och stötta mina elever som jag ser eller vet inte är heteronormativa. Se till att de kan gå starka och stolta genom högstadiet och vidare ut i livet med den starka tanken att det är ok att alla är olika. 
Så jag brukar faktiskt prata om det med eleverna.. en del vet att jag är poly, men inte resten.

Män som tror att jag vill ligga. Bara för att.

Min pappa har själv levt så tidigare i livet och min mamma tyckte jag verkade "ojordad" fram till att hon träffade en polyamorös man som vackert fick börja leva monogamt för att behålla henne. Men jag var nog anledningen till att hon ens gick vidare där.

I övrigt brukar jag inte prata om mitt privatliv med andra.

De som jag har berättat för har svarat med "Okej" och ett leende, ibland har de sagt nåt mer, t.ex. "Jag förstod att du var annorlunda!". Inga elakheter. Det jobbigaste jag har hört är väl: "Du har bara inte träffat den rätta". Fick dock henne att förstå efter en stund så nu är det inget mer med det.

Jag är asexuell.

Kan tillägga att jag själv inte bryr mig om vad andra gör så länge de inte trycker upp det i ansiktet på mig, jag skulle inte känna mig bekväm med att diskutera poly, bdsm, vanligt sex, vem du tycker är "het" osv. Jag förstår det inte och det känns så avlägset vad jag känner och tycker.

Btw är jag bdsm och det är inget jag går ut med till alla, bara dom jag väljer att bara med på det sättet. Inte för att jag skäms eller liknande, utan för att jag anser att det är ingen information av direkt värde för vänner eller familj.

Jag har en vän som jag vet är poly och som håller på med diverse olika sorters lekar och liknande. När han berättade det för mig så fick jag bara mer förståelse för honom som människa. Han är den person som jag kan prata med om precis allt utan att bli dömd eller behöva känna mig nervös. Hans förmåga att få mig att förstå mig själv är helt fantastisk och har hjälpt mig att reda ut mina känslor flera gånger när jag har känt mig helt vilsen.

Att han även vill ha sex med mig skiter jag i, för han accepterar och respekterar mitt nej utan att bete sig annorlunda på något sätt.

Jag hade faktiskt min första bdsm upplevelse igår. Min flickvän går igång på att bli dominerad, jag har inte varit riktigt förtjust i det tidigare, men när jag väl hade studerat lite under helgen och kollat videos m.m så var det dags att testa igår, kan lova er, det var det bästa sexet jag haft, att ha total kontroll över min flickvän! Hon älskar det också! :) (lycklig ung man)

En fråga jag ofta får som första reaktion när jag sagt att jag lever poly, är: "ah, är ni såna där swingers?" (Och nej, det är jag inte)

Har hänt att killar trott att jag vill ligga med dem, för jag har ju ett öppet polyamoröst förhållande. Som om jag skulle ligga med vem som helst bara för den skull... 

Sen är det ju det där vanliga "ah, men du har bara inte mött den rätta mannen i ditt liv. Du ska se att du kommer att hitta honom och vilja ha bara honom". Snacka om att inte fatta grejen med hur mitt sätt att älska fungerar, och så nedvärderande mot de underbara relationer jag har i mitt liv dag. 

Åh, och så reaktionen "för fan, du är en otrogen jävel".... EH, nej det är jag inte - jag och mina partners har full öppenhet och ärlighet oss emellan. Mina älsklingar har träffats ett flertal gånger och är vänner. 

Men i det stora hela har jag mött stor acceptans. Jag är öppen med mitt livsval och alla mina vänner vet om att jag är poly. Även om de själva inte vill leva så, så är de glada för min skull att jag hittat ett liv som jag trivs med. 

Mmm det är med att man ligger runt har jag också mött. Trots att man förklarar att nej, det gör jag inte bara för att jag är poly. Det gör man ju inte som singel heller, (oftast).
Och det där eviga tjatet om att man inte hittat den rätta kärleken.

Ja, men dock är vi restriktiva med vilka som får veta.