Han är arg över att han inte fick sex

Jag kan förstå att du inte ville ha sex om du har ont och mår allmänt dåligt. Och graviditet är övergående så din man får helt enkelt finna sig i det tillfälliga (hoppas jag!) uppehållet.

Men jag häpnar över att du helt fräckt påstår att du inte hade en tanke på att han ville ha sex när ni fick en barnledig helg på hotell! Det är liksom därför man har barnfria weekends...Maken till okänslighet har jag sällan skådat, du tycks leva helt i din egen värld utan minsta fingertoppskänsla för andras känslor och förväntningar. Och särskilt illa när det gäller din egen man! Är det genomgående för ditt beteende kommer ert förhållande inte att hålla länge till.

Givetvis skulle du sagt ifrån innan ni åkte att det antagligen inte skulle bli något sex. Hur svårt kan det vara? Du är medskyldig till att det blev som det blev och en ursäkt är på sin plats.

Du brukar vara klok men nu förstår jag inte? Om din man, som du antagligen sagt dig älska, har en åsikt som du inte gillar eller visar en negativ sida i en enstaka fråga så vänder du på klacken och lämnar relationen! Det är ju inte klokt, vill du ha en man eller en disktrasa till partner? Måste han lyda i allt och alltid tycka som du?

Typisk kvinnlig maktutövning som man ser så ofta på FL. Om han tycker fel eller gör fel så går jag. Vilket är lätt för kvinnan då hon vet att hon alltid kan få en ny man. Medan mannen riskerar att bli ensam för resten av livet.

Men om din sambo surat hade du alltså gjort slut?

Man ska aldrig underskatta betydelsen av att vara ovetande, det har räddat många relationer...

Vi brukar ha olika syn på sexfrekvens osv men här håller jag med. Har hon ont och mår dåligt ska hon givetvis inte behöva "ställa upp". Men det är för den skull inte fel att leta lösningar - som passar bägge givetvis! Men smärtan i sig får ju inte göra att kommunikationen mellan makarna försvinner, då är det något annat fel. Och det var väl där det brast, inte att TS` man ville tvinga till sig sex.

Men välmående handlar inte bara om sex, och sex handlar inte bara om välmående. Det är ju så uppenbart att problemen mellan TS och hennes man är mycket större och grundar sig i brist på kommunikation - och antagligen brist på kärlek. TS bryr sig inte om att säga att hon inte orkar ha sex fast de åker på kärlekssemester, och hennes man bryr sig inte om att fråga om det möjligen går. Antagligen beroende på att han vet att TS blir blixtförbannad om han frågar. Ingen vill vårda relationen eller offra något för den andre.

Jag skulle bli mycket förvånad om de fortfarande är ihop om fem år...   

Fel! Grundfrågan är, hur fungerar kommunikationen mellan TS och hennes man? TS har ingen skyldighet att ha sex med sin man när hon mår dåligt. Men hon borde varit tydlig med det när hon mådde tillräckligt bra för att åka på kärlekssemester. Likaså borde mannen frågat eller antytt så han kunde få ett tydligt svar. Det är allmänt känt att tankeläsning fungerar dåligt i de flesta sammanhang... Så bägge brister i kommunikation och ingen tycks vara lösningsfokuserad, allra minst mannen om han bara räknar vaginalt sex som sex. Och TS borde ha förståelse för att maken i sin tur mår dåligt av sexbristen och beklaga den, istf för att bli arg och beklaga sig här.  

Visst, han både kunde och borde. Det är därför som jag menar att kommunikationen brister från bägge håll. Nu vet vi visserligen inte om TS´ man försökt och blivit avvisad då TS inte ens tycks tåla att höra ordet sex...

Det är möjligt, vi vet inte då vi bara har ena partens version. Men jag tycker mig läsa mellan raderna att TS är trött på sin man även bortsett från graviditeten.

Men apropå tjat om sex, om vi lämnar graviditet och ev sjukdomar och ser det allmänt, var går gränsen mellan en berättigad fråga och tjat? För i väldigt många förhållanden är det så att om mannen inte tar initiativ blir det inget eller bara lite sex. Och med "fråga" menar jag inte bara ord utan också puss, kram och kel som inledning till sex. Mannen måste ju visa att han vill för att kvinnan ska veta och reagera.

Min erfarenhet är att "tjat om sex" mest uppstår när den ovilliga parten inte vill eller kan förklara varför hen inte vill. Alltså dålig kommunikation. Och att brist på lust oftast handlar om brist på kärlek och därmed brist på attraktion till partnern, något man inte vill erkänna varken för sig själv eller andra. Åtminstone hos kvinnor, ovilliga män kan helt enkelt vara lata...