Hjälp, jag är kär i en annan man

Oj, det här är lite väl starka ord tycker jag.
Personligen så tycker jag att otrohet är j-vligt själviskt och otroligt fegt, men att människan inte kan sjunka lägre än så...nja, det håller jag inte med om.

För mig finns det flera saker som är värre än otrohet, t.ex alla former av barnmisshandel (fysisk och psykisk), sexuellt utnyttjande av barn, human trafficking m.m. 
Om jag blev tvungen att välja mellan att min man skulle vara otrogen mot mig eller misshandla våra barn så vore ju valet ganska självklart, eller hur?

Som svar till ts; Du har ju redan gjort ditt val. Du valde att gå bakom ryggen på din man och vara otrogen.
Nu är det din mans tur att välja; vill han fortsätta leva med dig, eller inte?. Hur som helst så är det hans beslut, inte ditt! Du har ingen som helst rätt att ta beslutet åt honom.

Jag har inte efterfrågat sympati men kan inte låta bli att undra, ni som är så hårda mot mig. Skulle ni vara lika dömande om en vän till er berättade om ett sånt här snedsteg och bad om råd? Jag vet att jag gjort fel. Det behöver jag inte få uppkört i ansiktet med dessa hårda ord.

Till er som ändå försöker förstå och hjälpa mig. Tack! Jag vet att jag aldrig mer kommer döma en annan människa som hamnat i samma situation.