Varför får man bara Atarax utskrivet?

Om du får starkare medel än Atarax är scenariot som följer:

- Du får ångestlindring av ett piller, vad det nu än blir för sort. Ett par timmar senare kommer ångesten igen.
- Om två veckor är du beroende. Det betyder att om du ska sluta med pillren, måste du trappa ner. Ja, även låga doser av snälla benso.
- Om två veckor hjälper inte ett piller. Du behöver fler piller per dag. Alternativt fler piller samtidigt.
- Du måste övertala din läkare att höja din dos. Det gör denne eventuellt, för att du inte ska bli dålig i kroppen. Eventuellt bedömer denne att du SKA klara dig på minimidos.
- Antingen börjar du att äta alla piller mycket fortare än du borde, så du är utan kanske en vecka eller så i taget. Eller trappar läkaren upp dig så du får mer substans i kroppen.
- Pillerna fungerar dåligt. Den ångestdämpande effekten är mindre och mindre. Nu får du ångest av att inte ha piller, istället för att ta piller mot ångesten.
- En dag ska du trappa ner. Generellt säger man en månad per år man ätit piller. Nedtrappningen är ett helvete. Du har ångest av nedtrappningen och inget att dämpa den med. 

Alltså - att starta benso på en 22-åring är som att kissa i byxorna när det är kallt - först blir det varmt, sen blir det kallt. Ångest behandlas inte genom lugnande. Ångest behandlas genom terapi, evt tillsammans med antidepressiva. Din läkare gör rätt när denne inte vill ge starkare mediciner. Däremot behöver du hjälp vidare. Inte genom att göra dig benso-beroende.

Jag tycker verkligen inte du ska ge upp! Någonstans finns det hjälp att hämta.
Men generellt, sluta med alkoholen. Jag har ju ingen aning om hur mycket du dricker men handlar det om dagligen kommer dina serotonin-depåer i hjärnan att tömmas, en rent fysiologisk följd av alkohol, och det kan i sin tur skapa både depression och att antidepressiva inte fungerar alls. Ett SSRI-preparat ska ju hindra att serotonin återupptas i cellerna, så det blir mer effektivt användande av det serotonin man har, men om man inte har serotonin nog pga alkohol fungerar medicinen inte. Det tar tyvärr ett par månader innan nivåerna av serotonin är normaliserade. Därför är det huvudlöst att ordinera antidepressiva till någon som dricker för mycket alkohol (jag är helt klar över att det kanske inte alls gäller dig!! Skriver det helt generellt).
Annars kan man också säga att alkohol och benso är en dålig kombination. Att ersätta alkohol med benso duger inte för att tackla ångest, att dricka alkohol för att man inte har benso duger lika dåligt.
Sen har du verkligen inte fått prova alla preparat man skulle kunna föreslå. Venlafaxin tex, i minimumsdos 225 mg dagligt för att uppnå dual-action effekt (fungerar då både på serotonin och noradrenalin, istället för endast att fungera som SSRI vid lägre doser). Annars Cymbalta, som många yngre har rätt bra effekt av och som skulle ge mindre viktminskning. Det kanske är på gränsen att jag kastar ur mig medicinska preparat på det här sättet, men min poäng är att jag omedelbart kan hitta andra vägar att gå som du inte beskriver, så att det hela skulle vara slut för dig nu vill jag bestämt avvisa!!! Bara en så enkel sak som om du inte fått relevanta doser Cipralex, Citalopram och Sertralin kan göra skillnad!

Det är bra du inte dricker oftare, jag förstår det är ångestdämpande men det skulle motverka all behandling.
Tyvärr kan jag inte komma på nåt mellanting mellan Atarax och benso, förutom gammaldags antihistaminer som man somnar av - och det är nästan off-label-användande - eller antipsykotika i låg dos - och det är faktiskt inte okej att ge dig antipsykotika mot ångest. Kanske nån annan har nåt förslag? 

I alla fall - jag hade gått till vårdcentralen, och jag hade frågat efter Venlafaxin. Slog precis upp Cymbalta på fass och det subventioneras först när man provat andra antidep, helst ska man ha provat Venlafaxin. Cymbalta är svindyrt eftersom patentet inte gått ut. Eller låt mig säga så här: om JAG skulle välja hade jag bett om Cymbalta om jag hade råd, annars Venlafaxin. Om du får Venlafaxin hade jag insisterat på att gå upp till 225 mg som står som maxdos vid ångestsjukdom, helt enkelt för att uppnå dual-action-effekten som är hela poängen med Venlafaxin (du kan ta upp till 375 mg vid depression så det är långt ifrån maxdos för själva preparatet). Jag hade trappat upp efter föreskrift, jag hade hållit ut ev biverkningar där vissa får förvärrad ångest innan det vänder, jag hade hållt mig till preparatet 4-6 månader innan jag gav upp det om det verkligen inte hade effekt. Trappa ned Venlafaxin är erkänt rätt helvetiskt, så det ska man komma ihåg. Därmed inte sagt det händer alla.

Jag hade hört om möjlighet för remiss till psyk. Förklarat att det inte är rimligt att man vid 22 år ska vara beredd att ge upp. Förklarat att det finns preparat på marknaden som jag förstår att en vc-läkare inte skriver ut (vissa tvekar säkert över Cymbalta, eller tex Fontex som vi inte ska dra upp här - det är alldeles för specialiserat). Jag hade tagit lång väntetid. Det blir jul i år också, och sommar nästa år, om väntetiden är så lång. Plötsligt är det din tur! Kom ihåg att det är läkare som skriver ut medicin, de har inte alltid terapeutisk erfarenhet, men med en så invaliderande ångest låter det rimligt med specialistvård. Håll ut med Ataraxen. Kom ihåg att ångest inte är farligt. Kom ihåg att vissa dagar är bättre än andra, för det är de även i de värsta psykiska tillstånden. Du klarar det!

Och som avslutning: det här är vad JAG hade gjort. Folk som läser kan rent anekdotiskt förklara att Venlafaxin var rävgift för dem, att benso är ofarligt för dem, att Cymbalta var det bästa i världen, att psykiatrar är antingen änglar eller demoner. Mina inlägg baserar sig på mina erfarenheter, alla andra väljer sin egen väg. Jag är fullt medveten om att andra inte alltid håller med. Det är helt okej.

Nej, jag är läkare, gör en ST i psykiatri, aldrig haft ångest. Men har behandlat många med ångest! Hoppas att mina svar hjälper! :)

Nu får du ett tråkigt svar, men jag rekommenderar att du väntar på din tid oavsett vad. På psykakuten kan de inte lösa ditt problem. När du kommer hem från vc har de heller inte löst ditt problem. Jag skulle ljuga om jag sa att det finns en lösning som du inte vet om. Med det menar jag att du behöver hjälp, och att ångest är något man kan göra något åt, men det tar den tid det tar och det finns ingen quick fix. Ett besök hos en terapeut har inte tagit bort ångesten. Första pillret antidepressiva eller ångestdämpande har inte tagit bort ångesten. Jag vill verkligen inte ljuga för dig, det är ett helvetes arbete, och när folk säger att något måste hända NU så kan man tyvärr bara svara att ångest inte låter sig behandlas effektivt på kort tid.

Alltså - håll ut. Kom ihåg att det inte är farligt. Kom ihåg att det faktiskt är en diagnos man kan bli frisk ifrån, motsatt tex schizofreni. Om det verkligen ramlar, så försök med psykakuten. Jag har pratat med många där som kommer med ångest. Jag kan bara inte hjälpa dem effektivt där och då. Det betyder inte att man inte kan åka dit och prata med någon.

Bara för säkerhets skull: skrev precis att man inte kan bli frisk från schizofreni. Jag högg i med en diagnos som ofta är kronisk. Sen kom jag på att man faktiskt kan bli friskförklarad från schizofreni. My bad.

Vissa med ångest berättar att de tror deras sista stund har kommit, därför jag skrev att man ska komma ihåg det inte är farligt. Att hjärtat inte stannar, ungefär. Men kolla numret till psykakuten, så du har det. Besök dem om det behövs. Gå till vc och diskutera medicin och vidare behandling. Jag är helt säker på att du kommer att må mycket bättre! Om du har mist hoppet, så ska du veta att jag har en massa hopp och tro på dig!