• Ontopic

    Avsaknad av spermier

    askyfullofstars skrev 2019-01-10 11:50:50 följande:

    Jag förstår dig helt! Men åh. Jag önskar er all lycka och hoppas du fortsätter uppdatera oss!


    Åh tack! Hur mår du nu!? På måndag har vi fått tid så hoppas det tickar på där inne :) kram
  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-01-10 17:07:17 följande:

    Nu är det mycket bättre. Illamåendet och kräkningarna har upphört. Sett min lilla flicka idag. Har du några symtom? Hur mår du? Håller tummarna för ett fint pickande hjärta, bästa som finns!


    Helt underbart för er! Så kul! Skönt när den där illamående-biten är förbi så att säga. Jag har klarat mig fint ändå skulle jag säga :) Var GALET trött första veckorna. Nu mår jag bra, ska inte klaga. Har mest svullna bröst, mage och sen att jag blir lite illamående när jag är hungrig. Hur mår du?
  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-01-10 21:27:35 följande:

    Låter precis som mina tidiga symtom! :) Brösten växte typ 2 storlekar, helt sjukt. Är svullna ännu idag. Kommer bli en chock sedan när de punkteras och återgår till de små jag hade innan, haha. Usch det illamåendet när man blir hungrig är förjävligt..!!! Uppdatera efter ul nästa vecka!!

    Va säger mannen om allt detta? Hur känns det för honom?


    Helt galet att behöva införskaffa nya bh-ar..! Haha ja gud stackars bröst.. Ska absolut uppdatera. Håll tummarna :)

    Han är väldigt glad men det kommer nog alltid vara en sorg på något sätt att inte få biologiska. Han tänker nog mer än vad han berättar tror jag.. Hur känner din?
  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-01-11 06:22:34 följande:

    Håller tummarna!!

    Exakt samma här. Efter första ultraljudet ?slog? det honom igen om hans besked och han var lycklig över hjärtslag men samtidigt ledsen över att det blev så verkligt. Vi pratar mycket hemma men jag tror det finns saker han håller inom sig för att inte ta bort min glädje. Jag var mer sorgsen innan över att vi inte kunde få biologiska barn men nu när jag är gravid är jag bara så tacksam över att få bära ett barn att jag inte tänker på det alls. Iofs hade jag älskat vilket barn som helst och det blir ju en annan sak för mamman.


    Det kanske blir mer verkligt för dem när graviditeten är ett faktum. Jag var nog precis som du mer ledsen och fundersam innan hela ivf-resan och från det att man fick beskedet att det inte fanns några spermier. Men ändå skönt att kunna prata med varandra om allt. Det kanske blir annorlunda för dem sen när barnet väl är fött sen?
  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-01-15 18:03:16 följande:

    Åhh vad roligt! Visst är det en underbar stund <3


    Kallamakka skrev 2019-01-15 19:47:07 följande:

    Vad härligt!! :) och skönt att allt är ok!


    Det var verkligen en stund där man kunde andas ut lite iaf! Tänk att IVF finns i dag. Wow
  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-01-15 18:12:26 följande:

    Hej!

    Jag hoppas ni får det svar som ni önskar er. I många fall hittar de spermier i testikeln genom att sticka hål och ?suga ut? spermier. Detta kallad TESA/PESA. Det finns även möjlighet till microtese.

    När det kommer till donation valde jag mellan att behålla min man och ha barn eller lämna min man och få biologiskt barn med någon annan. Jag älskar min man så mycket och ville verkligen ha barn till varje pris med just honom. Jag tror att om det t ex har varit mitt ex så hade jag aldrig valt donation. Så i mitt fall styrde känslorna för mannen. Sedan att mannen var villig att få ett donatorbarn var viktigt för mig med, ville inte tvinga på honom något och han fick tid på sig att landa i allt. Jag personligen tycker nu i efterhand att donation inte ska ses som en besvikelse eller misslyckande. Jag såg det som ett fantastiskt sätt för oss att fortsätta vårt äktenskap o välkomna ett barn i vårt liv. Självklart kommer det alltkd finnas en sorg över att det blev som det blev men hellre barn i ett kärleksfullt förhållande än inte.

    Mitt bästa tips nu är att prata med din man, det kan vara lätt att fokusera på sig själv endast men tänk på din man som kommer få det slutgiltiga beskedet, du kommer ju få generiska barn i vilket fall som. I många stunder ville jag fly från allt och lämna livet men jag visste att det berodde på frustration. Prata prata o prata. Älska varandra, er relation kommer stärkas och ni kommer ta er genom detta!

    Stor kram


    k85 skrev 2019-01-15 18:54:28 följande:

    Tack för ditt svar <3, ja vi har hört talas om dom där procedurerna och hoppas så innerligt mycket på dom. Min sambos vän (sjukt nog?) har genomgått dom, tyvärr utan framgång =(. Jag vill hemskt gärna få bära ett barn och vet att min sambo kommer bli världens bästa pappa så egentligen kanske det inte behöver vara så svårt. Han är dessutom villigt inställd på donation även om det egentligen är alldeles för tidigt att prata om. Känns också lite oförskämt (?) att resonera med dig, då ni ju landat i ett beslut och är tacksamma <3. Är glad för er skull. Men det tar ju inte ifrån en sorgen att min älskling kanske inte kan bli biologisk pappa. Har alltid tittat på honom och tänk att "en dag kanske jag har ett barn som har sådär fantastiskt hår som han har". Fantiserat om alla hans vackra drag som ett barn en dag kanske kommer att få. Vi pratar mycket med varandra just nu och har lite isolerat oss från omvärlden just nu. Känns som vi är väldigt nära varandra nu men samtidigt håller vi på att gå sönder av oro. En sorglig symbios just nu helt enkelt. Vill inte vara kvar i den sorgliga symbiosen i en evighet, samtidigt så känns det som en smäll man får ta? Känns jobbigt att ställa in sig på en resa som kanske kommer ta tid och generera mycket tårar. Hade föreställt mig på att 2019 var året då allt kul skulle hända. Fast vem vet, kanske blir det så ändå trots tuff start.. får försöka hoppas.

    kram


    Kunde inte sagt det bättre än askyfullofstars...! Om det nu skulle vara så att man inte hittar spermier så får man med tid och samtal finna en acceptans. Det är en sorg men man får jobba sig förbi den och ta hjälpen som finns att få. Det låter så himla hårt men man har ju bara ett fåtal alternativ att välja mellan... Lämna, inte skaffa barn eller använda donerade. Men det tar tid att komma till insikt och jag vet hur ont det gör! Det är något man inte vill önska sin värsta fiende! Hoppas de hittar spermier hos er!
  • Ontopic
    k85 skrev 2019-01-16 09:48:12 följande:

    Tack <3. Är så glad för er skull. Känns hoppfullt att höra om personer som befinner sig på "andra sidan". En dag ska jag också vara där. 


    Det blev såklart inte på det sättet man önskade, rent biologiskt men tänk ändå att det finns möjligheter att få den här hjälpen! Hade vi levt förr hade vi kanske fått leva barnlösa hela livet om vi hade hållt i hop. Åhh jag önskar er all lycka i det här. Det är TUFFT! Vi fick veta det här i september 2017 så vi har haft tid. Det tar tid..
  • Ontopic

    Ni som sitter i sitsen att kanske använda donerade spermier. Jag måste bara skriva hur jag har tänkt nu när jag själv hamnade i den sitsen att det blev så för oss.. Med tanke på att jag inte har barn med min sambo sedan tidigare så vet jag inte hur våra biologiska barn hade sett ut? Barnet som kommer genom den här graviditeten kommer ju bli hur ?vårt? barn ser ut. Förstår ni hur jag menar? Jag kan inte sörja ett utseende på ett barn som jag aldrig har sett? Försöker tänka så iaf för att göra hela donationen lättare.

  • Ontopic
    askyfullofstars skrev 2019-02-15 19:41:16 följande:

    Så kände jag med! Jag kommer aldrig få veta det heller. Det känns ok nu även om det alltid kommer vara en sorg. Hur många v har det gått för dig nu? :)


    Man får hitta sätt att tänka för att ta sig igenom allt! Jag håller helt med dig..! Ärligt talat är jag bara tacksam att leva i den tiden vi gör, förr hade vi fått vara barnlösa. Herregud vilken tur vi har :) Jag är halvvägs igenom vecka 14. Du?
Svar på tråden Avsaknad av spermier