Mitt barn dog

Kram! Du får PM om du vill prata

Kram! Du får PM om du vill prata

Jag är ny här så vet inte hur det funkar... :/

Men oj! Jag finner inga ord att ge som kan trösta det minsta
Stackare vad du har fått ge egenom mycket sorg och smärta. Finns det ingen kurator eller liknande i din stad du kan ta kontakt med.
Många varma kramar till dig

Jag har kontakt med såväl psykolog som psykiater. Men precis som dom säger: " ingen kan bota din sorg, inte heller någon medicin i världen"...

Ingen som varit i min situation???? Eller något liknande iaf???

Det som hjälper är att älta och älta. Jag har inte förlorat något barn men min lille bror! Det måste få ta den tid det tar!

Min lillebror har jag förlorat i spädbarnsdöd men det går ju inte jämföra med att förlora ett barn.....

Problemet är att jag inte har någon att älta med. För ingen orkar lyssna. Och för den delen är det ingen som förstår det ohyggliga vi gått igenom. Förutom min (fd...) sambo. Som inte vill leva med mig längre.,.

Åh vad sorgligt! :( jag beklagar verkligen! Jag har själv inga erfarenheter av att förlora ett barn, men om du vill prata av dig så lyssnar jag gärna. Om du vill så får du skicka pm!

Det brukar finnas stödföreningar för de som förlorat barn. Kontakta en sån-de om några förstår ju! 

bed en varm bön till gud genom jesus Kristus och låt dig tröstas av hans varma famn amen

Jag beklagar din oerhörda förlust. Min son föddes med gallgångsatresi. Det upptäcktes när han var 3 månader och genast så påbörjades planering av en levertransplantation. I väntan på den fick han en kraftig blodförgiftning och han somnade in i mina armar. Han var då 4 månader och 17 dagar. Sorgen var total. Mörkret var totalt. Livet var fullkomligt meningslöst.
Det är ganska exakt 7 år sedan han dog. Det tog lång tid men nu känns livet bra. Sorgen finns där, men även lyckan. Det som hjälpt mig mest är att prata med andra som varit med om liknande. Kolla upp om spädbarnsfonden har någon verksamhet i närheten. De brukar ha samtalsgrupper och olika träffar. Man kan även få en stödfamilj.

Du får gärna skriva till mig. Jag är inte rädd för varken mörkret eller smärtan. Jag vet att det finns ljus igen.
Varma kramar, Anna

Kan inte föreställa mig din sorg och det du går igenom. Kan du inte få stödsamtal eller liknande?

Styrkekramar till dig

Stor kram!

Ta kontakt med Vi Som Förlorat Barn (VSFB)

Hej. Jag och min man förlorade också ett barn i medfödda sjukdomar/missbildningar. Något vi tyckte hjälpte var att träffa alla läkare efteråt och prata om det som hänt bit för bit. Vi skrev också en slags dagbok om allt som hänt på sjukhuset, den har hjälpt oss jättemkt så här i efterhand att sortera tankar.

:(