Härskarteknik

Hej Familjeliv.

Jag har nyss haft lite bråk med min flickvän, där jag blivit anklagad för att utövat härskarteknik ... detta gör mig väldigt nervös och nere.
Är livrädd över att jag utövar detta utan att veta om det, men samtidigt så får jag en magkänsla att hon är den som egentligen gör det (eller att vi båda gör det).

Situationen är den följande.

Hon är nu och sommarjobbar på annan ort mot min vilja, har tjatat om att hon ska hitta sommarjobb på våran ort men det verkar hon skita blanka fan i, då hennes nuvarande jobb är ett "säkert kort" och hon lär inte få jobb utan kontakter här ändå (då hon är inflyttad i denna nya ort), så hon har faktiskt inte ens försökt..

Jag jobbar skift, ganska tuffa skift, 1-2 nattpass på 16.5 timmar styck, vissa nätter är hårdare än andra.

Hade jobbat Söndagnatt (som är den hårdaste) och det var verkligen 100 % fullt ös från början till slut.

Jag la mig på jobbet å sov efter nattpasset, sov nästan 8 timmar (mer än vad jag vela då jag vill kunna sova på kvällen).

Dock somnade jag runt 03:00 samma dag, och sov 12 timmar ändå! (Nu är jag aspigg och kan inte sova).

Detta är väsentligt för det var lite här våran "debatt" började.

Ringde henne innan jag skulle cykla till gymmet men då vela hon inte prata.
Dock så SMSade hon mig vid 21:30 då jag var på gymmet å vela prata då hon skulle strax sova.

Pratade precis som vanligt, dock beklagade jag mig lite över att jag fuckat upp min dygnsrytm och berättade just att jag sov 12 timmar, troligen då söndagsnatten tog hårt på mig.

Hon börjar då klanka på mig som "Skyll dig själv, sluta få det att låta värre än vad det är" etc.

Jag bad henne sluta vara så negativ och att jag måste få beklaga mig ibland, då sa hon "Vaddå negativ? Jag är väl inte negativ!?"

Påpekade då att "Skyll dig själv" allt annat känns som en positiv grej att säga.

Notera, hon lät ganska bitter när hon sa det.

Nu började diskussionen hettas upp, och hon vägrade ta att "Du får skylla dig själv" tolkades negativt utan det är jag som tolkar det fel.

Kände direkt att detta kommer bli en debatt om ingenting egentligen och det kommer sluta med att jag blir förbannad och höjer rösten (vilket jag inte vill göra på gymmet). Så jag lägger på .... av anledningar ni kanske kan se nedan hur hon håller på mot mig.

Visst, jag inser att det är omoget att göra det. Men jag vet helt ärligt talat inte hur jag ska få bukt på situationen utan att vi båda börjar höja rösten mot varandra.

Då började SMSandet:

Jag: "Gå och lägg dig."
(Då hon varit bitter och grinig då hon varit "trött" på sistonde då hon sover för lite)

Hon: "Jag ligger redan och ska sova. Du kan gå och lägga dig och sova, virrpanna. Glöm inte att ställa klockan på Torsdag. Fjolla!"

Hon kan vara ganska duktig med att ta till glåpord under diskussioner...

Jag: "Haha. Glåpordarn, Nä jag lägger på för du är för grinig och envis. Besparar oss en massa onödigt skit. Hör av dig sen när du känner dig gladare och piggare. God natt."

Hon: "Fjollar som inte kan orda för sin sak, lägger på luren i örat på folk. Jag är inte grinig. Du kan inte argumentera för din sak och har ett behov att hitta en syndabock för dina misstag. du besparar ingenting genom att lägga på luren i örat. Vilket också är en svaghet, fjolligt! Är inte intresserad av att prata, jag ringer någon annan som har mer vett i skallen."

Nog för att jag sa att hon var grinig och envis (Hon har erkännt detta själv då hon varit lugn att hon kan vara så), men känns för mig här att hon göra ett personligt påhopp efter en annan. Även "hotar" med att ringa någon "vettigare".

Jag: "Nä, jag känner dig alltför väl bara. Jag letar absolut inte efter en syndabock. Tråkigt att du misstolkar så. Den enda av oss just nu som riktigt klankar på den andre är ju du med, som: fjolla, Inget vett i skallen, svag etc.
Det är i min värld långt ifrån vuxet. Påvisar nog bara min poäng att du är grinig och att det är ingen idé att vi pratar just nu. Du har till och med sagt att du blir det när du är trött. Du är ganska otrevlig att prata med ibland."

Hon: "Googla på svaghet, fjolla och vett, så kan du lösa definitionerna av orden."

Jag vet inte hur ni tolkar detta, men jag känner nästan som att hon förlöjligar mig här. Känns nästan som lite översittarfasoner....

Jag: "Haha, vilken översittare. Wow, som sagt .. otrevlig. :)"

Hon: "Att lägga på luren i örat på folk är väldigt långt ifrån vuxet i min värld. Som sagt, du tolkar saker lite hursomhaver. Återigen en syndabock för att släta över dina misstag."

Jag: "Ingen syndabock, behöver jag inte. Jag kan ta att det är ovuxet av mig att jag lägger på telefonen i örat på dig, frågan är dock om du kan stå för dina otrevligheter?"

Hon: "Kan jag först göra efter att du har läst på vad fjolligt står för. Men antar jag att du inte kommer göra. Då du fortfarande är urusel på att argumentera för din sak."

Jag: "Som sagt, dina översittarfasoner igen. Gå och lägg dig, det blir vara värre såhär."

Hon: "Nej då, inte det minsta, snarare ditt påhitt. För just nu har du inget annat att komma med, och är inte första gången du slänger på luren i örat När ska det gå in i skallen på dig att jag ligger redan och sover?"

Börjar ledsna lite här, jag försöker offra mig lite och säga att jag har fel att jag lägger på luren i örat på mig, sen trycker hon bara på mera .. Så detta är väl inte det smidigaste

Jag: "Haha, om det får dig att må bättre så. :)"

Hon: "På vilket vis då menar du? Försöker du med härskertekniker? Tråkigt nog för dig så har jag läst så mycket om det!"

Jag: "Tror du nog överskattar mig om du tror jag kan något sånt."

Hon: "Ptja, du har använt dig av de senaste SMSen ikväll, lustigt är också ett prykopatiskt drag, kanske går det i din släkt."

Här känner jag inte ens för att svara, å hoppas bara på att hon slutar messa, så jag skickar en smiley bara ...

Jag: ":)"

Hon: "(Mer vett i skallen "Att inte slänga på luren i örat), fjolligt är också en benämning på ett omoget sätt att hantera en situation på. Inte personen i frågan, kan också vara ett glåpord mot bögar och transar som beter sig på ett utmärkande sätt, inte mitt påhitt dock) svaghet är också ett uttryck i detta sammanhang där du inte kan argumentera för din sak, har alltså ingenting med din fysiska styrka att göra, eller din kropp. Du kan också vara svag i huvudet, vilket innebär att du är nervklen i äldre benämningar, inte heller mitt påhitt. Men också svåg för exemplvis någonting du brinner för eller som du tycker om (Svag för träning, godis, spel etc), NU vet du!

Du är exempelvis svag i dina argument ikväll, god natt."

Jag: "Enda jag ser är att det är ingen idé att ens försöka. För när du kommer in i ditt rätta ess så är det som en politisk debatt där det ska detaljdiskuteras om allt förutom det som verkligen betyder något. Jag säger att du är otrevlig och känner att jag inte vill prata med dig just nu. Du börjar kalla mig fjolla etc. sen börjar mig kolla upp de korrekt defintionerna och drar till med stora ord. Alltså av erfarenhet så är grunden till en vettig och produktiv diskussion borta för längesen. Du vill bara vinna. Du vill inte mötas halvvägs. Det har du i stort sett aldrig gjort. Jag kan stå för att det är långt ifrån det mognaste att lägga på i örat på dig. Dock när jag läser SMSen nu så ser jag varför. Kan du ens se hur du är mot mig o varför man egentligen inte känner att det är värt det? Jag kan stå för mitt, men men."

Hon: "Den vettiga grunden försvann när du slängde på luren i örat! Nej jag är inte intresserad av att diskutera i telefonen. Jag ber digk olla upp definitionerna på grund av att du feltolkar de, på ditt eget sätt. Jag behöver inte vinna det här, den enda som ser det här som ett spel är du kan du se och höra hur du är emot mig= Du kan inte prata med mig. Utan att det ska vara effektiv tid. Antingen på gymmet eller nrä du spelar samtidigt. Eller sent på kvällen, vad är meningen?
Jag kan ringa någon som är intresserad av att prata med mig, någon som inte har ett behov av att spela, vara på gymmet samtidigt, känns så bortkastat!"

Värt att nämna är att dagen innan så satt jag och spelade med mina bröder över nätet, och var lite disträ emot henne, och jag fick väldigt mycket skit för det.
Att jag var respektlös etc. Dock har hon gjort exakt samma sak mot mig, dock då har hon läst bok, kollat serier m.m. d.v.s. sånt man kan pausa, och det var lika farligt tyckte hon ....
Och återigen, jag ringde INNAN jag var på gymmet, men då vela hon inte prata fast hon inte hade något bättre för sig, och jag sa att jag cyklar till gymmet snart.
När jag var på gymmet så sa jag att jag vilar ett tag så jag kan prata med henne, så förstår inte varför hon klagar där ...

Jag: "Jag vet när jag inte kan prata med dig och när det inte känns värt. Du är ju inte så duktig att höra av dig heller, och när jag ringer många gånger så känns det ovälkommet. Jag ringde dig när jag inte var på gymmet men då vela du inte prata, så sluta ..."

Hon: "Det är ovälkommet när du pratar med folk på skype samtidigt. Lite hursomhaver det där."

(Detta var när jag spelade med brorsorna, jag gick ifrån datorn så fort jag kunde).

Jag: "Du har pratat med mig och gett mindre uppmärksamhet, när du t.ex. läst tidning, kollat på film etc."

Hon: "Vad är stora ord? Förklara för du har tagit upp det förut. Vad menar du med stora ord? Nu har jag läst föregående SMS och vet inte vad du menar med stora ord, nu får du förklara dig en gång för alla."

Jag: "Prykopatisk, det finns inte i min ordlista."

(Hon kommer med ord jag knappt hittar ibland när vi bråkar, då hon vill få överhanden, så jag tänkte inte på att hon menade psykopatisk...)

Hon: "Psykopatisk ska det stå, det ordet finns garanterat i din ordlista."

Jag:" Haha ok, R och S är inte ens nära så, trodde det var ett annat ord bara.
Men det är inte bara ord. Det är mer ditt sätt att diskutera och lägga fram. Det är hårt, du har sagt att du lätt blir stolt och envis, och det skiner nog igenom på sådant sätt. Känns som att vi sitter i en politisk debatt och att vi är motsatta partier. Jag la på för jag vill inte ha en debatt på gymmet."

Hon:"Mja, du har rätt. Jag har visst korvfingrar så jag träffar alla möjliga bokstäver. Jag har nog aldrig sagt att jag är stolt. Du hittar på just nu. Mitt sätt att argumentera på är mitt sätt att argumentera på och ingen annans. Är det hårt, ja det får du tycka, argumentera då om du inte klar."

Jag: "Du har sagt det, jag är bombsäker, att du är stolt."

Hon (Verkar som hon skulle fortsätta på det tidigare): Klarar av jargongen. Poltiskt är det så långt ifrån som det kan komma. Men det är din tolkning och möjligtvis inte det korrekt sammanhanget."

Jag: "Du ser. Skulle jag visa någon annan detta så tror jag nog de skulle tolka dig precis som det jag säger dock..."

Hon: "Motsatta partier. Ja har du någonsin sett enade partier som har motsatta arguemtn. Så kan det gå, När det finns meningsskiljaktigheter. Ja eller vad du vull att de ska tolka. Skulle jag visa någon annan det här så skulle de tolka på samma sätt. Så nu är problemet med att du är omogen och slänger luren i örat på mig överslätat igen och du försöker hitta kryphål."

Jag: "Ditt sätt funkar nog inte så bra i förhållanden."

Hon: "Grattis till härskartekniker, ditt sätt funkar inte heller."

Jag: "Kanske inte, men det tåls att tänka på iaf."

Hon: "Precis. Jag har en bok hemma om härskartekniker, läs den!"

Jag: "Behövs nog inte, om jag hade velat härskat / dominerat över någon hade jag valt en annan flickvän."

Hon: "Du tolkar ordet fel! hahahaha, det där tar jag som en komplimang."

Jag: "Ja det tycker jag."

Hon: "Va?"

Jag: "Att du ska ta det som en komplimang."

Hon: Ok. God natt."

Jag: "God natt."

Hur tolkar ni allt detta egentligen? Jag är långt ifrån perfekt i mina reaktioner, men värt att veta är att hon tilltalar mig på ett väldigt annorlunda sätt när vi diskuterar något, annars är det väldigt avslappnat och slappt i språket, blir helt plötsligt väldigt propert och ordentligt när hon ska diskutera ...

Känns som att jag alltid tolkar fel, och att det är bara mitt fel och aldrig hennes ...
I min värld så är man 2 st i en kommunikation, man får väl se till att det man skriver tolkas ordentligt.