• Anonym (Bonusvuxen)

    Ny i familjen, tips!

    Hej alla!

    Jag har förälskat mig i en man som har barn sen tidigare. Han har dom vv. Relationen till deras mamma är bra, dom kommer överens om barnen och hjälper varandra om dom kan.

    Jag är själv uppvuxen med bonusar och det var ett helvete.. :(

    Jag har träffat barnen och har vart med i vardagen under två veckor som han har haft dom. Första veckan var jag väldigt laidback, höll mig i bakgrunden så dom fick komma till mig. Den andra veckan bjöd både dom och jag in mig i deras lek, det fungerade jätte bra. En lek blev väldigt uppskattad :)

    Har ni några tips till mig vad jag ska å absolut inte ska göra?

  • Svar på tråden Ny i familjen, tips!
  • Anonym (bbb)

    Nu vet jag inte hur gamla de är. Men jag skulle vara försiktig med att börja "uppfostra" dom. Visa dem respekt så kommer du få respekt tillbaka. Var den snälla tanten som bor med pappa.

  • Anonym (tips)

    Hej! Vad bra att du har fått en bra start med bonusbarnen! Sånt är lite jobbigt, både för dig som "ny" förälder och för barnen. För vissa går det på räls och sköter sig självt och vissa hamnar på kant med varann direkt. Hur gamla är barnen i fråga? Jag har själv varit bonusbarn och träffat både mammas och pappas nya partners allt ifrån att jag var 8 tills idag som 21-åring. Som mindre tyckte jag det var lite jobbigare än nu, man fäste sig mycket vid någon och funkade det sen inte mellan min förälder och bonusföräldern så blev man lite ledsen. Tips i alla fall som jag själv känt. Var inte för "på" och liksom hela tiden visa att du är där och ställ en massa frågor. Det kan anses som lite fjäskande och speciellt med tonårsbarn kan det uppfattas som jobbigt. Jag har själv mött övertrevliga människor som ska verka jätteintresserade av min skolgång och mitt liv och ställt en massa onödiga följdfrågor fast man fattar att de innerst inne tänker "snacka klart någon gång". Visa istället dig lite i bakgrunden och låt barnen komma till dig. Erbjud din hjälp succesivt, ju längre förhållande, desto mer förtroende får barnen för dig och då kan man göra mer "föräldrarsaker" som köra dem till skolan, bjuda hem deras vänner osv. Men försök inte ta över föräldrarrollen för mycket- barnen har en riktig mamma. Man får hitta en bra balans helt enkelt. Nu vet jag inte om du har egna barn men visa dig inte för svartsjuk på hans barn. Min pappa hade en kvinna som (utan att överdriva) lämnade rummet VARJE gång jag kom dit, vilket förövrigt inte var ofta. När jag kom in i rummet en gång satt hon vid datorn, hon släckte snabbt ner skärmen och vände sig och skällde ut mig. (Min pappa skulle däremot behandla hennes barn som Gudar). Gissa tre gånger om jag åkte dit fler gånger ;). Barn märker om man inte blir omtyckt.

    Så mina tips sammanfattningsvis- njut av den tiden du har ensam med din sambo och visa dig absolut inte svartsjuk på hans barn. Var gärna nära dem och lek, men låt dem också ha sin egentid. Visa att du är där i alla lägen men försök inte ta över föräldrarollen. Du nämner även att din sambo och hans ex-fru har bra kontakt och det ska de ta vara på för barnens skull så var inte svartsjuk om hon ringer och pratar med din sambo. Om du inte gillar barnens mamma kommer barnen inte att gilla dig.

  • SupersurasunkSara

    Just nu är ni i smekmånadsfasen, det jobbiga kommer senare, när de blir mer trygga med dig och ska testa.

    Men som ovanstående skrev, var försiktig med att gå in och uppfostra, saker som rör dig, om de tex slår dig ska du så klart säga ifrån om, men att tjata om städning och sånt, låt pappan göra det ett tag till.

    Det sägs att det tar ca 2 år innan en familj är sammansvetsad så bida din tid ha inte för bråttom med allt. Det kan vara svårt när man är kär, man vill ju bilda familj, kanske flytta ihop, skaffa egna barn osv, men låt det ta sin tid, låt alla växa in i sina roller i lugn och ro.

    Var också beredd på att det kan bli trassel med mamman om pappan tex tidigare hjälpt henne mycket och nu väljer att säga nej pga att han hellre vill vara med dig, men förhoppningsvis blir det inte så.

    Framöver bör du och pappan sätta er ner och diskutera vad som ska gälla hos er, vilka regler har han? Tycker du de är ok, kommer de att fungera även om ni skaffar egna barn? Han har givetvis sista ordet gällande regler för sina barn, men i ett bra förhållande lyssnar man på varandra och visar respekt.
    En viktig sak för dig att fundera på i framtiden är också om du klarar av att ha svängdörrar, dvs att barnen kommer och går som de vill utan att ringa innan. Alla fixar inte det och det är helt ok tycker jag men många andra har en annan uppfattning

    Om du får det värsta scenaroit så blir du inte bara barnvakt till pappans barn, du har heller inget att säga till om utan får rätta dig efter vad pappan bestämmer tillsammans med mamman och vad du än gör har du dessutom fel. Engagerar du dig inte i barnen är du en bitch som förstör barnens barndom, engagerar du dig försöker du ta mammans roll och ska backa. Dina ansträngningar kommer aldrig räcka till, du får aldrig vara med på skolavslutningar eller kalas osv.

    Men så illa ska vi inte hoppas att det blir!
    Andra saker att fundera över är hur mycket ansvar du vill ta? Hur ska ni fördela kostnaderna?

    Men allt ger sig i sinom tid, ha inte bråttom bara och var lite lyhörd, men låt dig inte köras över. Och ta inte saker personligt, mamma kommer alltid vara mamma och pappa alltid pappa, så även om du har stått och slavat i köket med bullar och tårta till kalaset samt dekorerat hela huset, köpt alla paket osv så kommer ändå mamma och pappa få kred för det

    Det blev långt och jag målar upp några skräckscenarior, men alltsom oftast så blir det ju inte så illa, så länge respekten finns gentemot alla och man tar det lugnt så brukar det bli ganska bra. Men de som har det bra skriver ju sällan på FL, därför får man ofta intrycket att allt med bonusbarn är skit.

    Lycka till och grattis till att ha funnit kärleken.

  • Anonym (Bonusvuxen)
    Anonym (bbb) skrev 2015-06-17 12:13:13 följande:

    Nu vet jag inte hur gamla de är. Men jag skulle vara försiktig med att börja "uppfostra" dom. Visa dem respekt så kommer du få respekt tillbaka. Var den snälla tanten som bor med pappa.


    Ja, det är så jag tänker med :)
    Anonym (tips) skrev 2015-06-17 12:22:45 följande:

    Hej! Vad bra att du har fått en bra start med bonusbarnen! Sånt är lite jobbigt, både för dig som "ny" förälder och för barnen. För vissa går det på räls och sköter sig självt och vissa hamnar på kant med varann direkt. Hur gamla är barnen i fråga? Jag har själv varit bonusbarn och träffat både mammas och pappas nya partners allt ifrån att jag var 8 tills idag som 21-åring. Som mindre tyckte jag det var lite jobbigare än nu, man fäste sig mycket vid någon och funkade det sen inte mellan min förälder och bonusföräldern så blev man lite ledsen. Tips i alla fall som jag själv känt. Var inte för "på" och liksom hela tiden visa att du är där och ställ en massa frågor. Det kan anses som lite fjäskande och speciellt med tonårsbarn kan det uppfattas som jobbigt. Jag har själv mött övertrevliga människor som ska verka jätteintresserade av min skolgång och mitt liv och ställt en massa onödiga följdfrågor fast man fattar att de innerst inne tänker "snacka klart någon gång". Visa istället dig lite i bakgrunden och låt barnen komma till dig. Erbjud din hjälp succesivt, ju längre förhållande, desto mer förtroende får barnen för dig och då kan man göra mer "föräldrarsaker" som köra dem till skolan, bjuda hem deras vänner osv. Men försök inte ta över föräldrarrollen för mycket- barnen har en riktig mamma. Man får hitta en bra balans helt enkelt. Nu vet jag inte om du har egna barn men visa dig inte för svartsjuk på hans barn. Min pappa hade en kvinna som (utan att överdriva) lämnade rummet VARJE gång jag kom dit, vilket förövrigt inte var ofta. När jag kom in i rummet en gång satt hon vid datorn, hon släckte snabbt ner skärmen och vände sig och skällde ut mig. (Min pappa skulle däremot behandla hennes barn som Gudar). Gissa tre gånger om jag åkte dit fler gånger ;). Barn märker om man inte blir omtyckt.

    Så mina tips sammanfattningsvis- njut av den tiden du har ensam med din sambo och visa dig absolut inte svartsjuk på hans barn. Var gärna nära dem och lek, men låt dem också ha sin egentid. Visa att du är där i alla lägen men försök inte ta över föräldrarollen. Du nämner även att din sambo och hans ex-fru har bra kontakt och det ska de ta vara på för barnens skull så var inte svartsjuk om hon ringer och pratar med din sambo. Om du inte gillar barnens mamma kommer barnen inte att gilla dig.


    Ja, det är ju så jag har gjort, hållt mig i bakgrunden å låtit barnen komma till mig..

    Jag har inte hunnit träffa hans x ännu, men hon verkar vara intresserad av att veta vem jag är.

    Han säger att barnen är såå mkt lugnare när jag är här och att han själv blir lugn.

    Jag jobbar på förskola å barn har alltid haft en lugnande effekt på mig :)

    Tack för era råd :)
  • Anonym (Bonusvuxen)
    SupersurasunkSara skrev 2015-06-17 12:53:13 följande:

    Just nu är ni i smekmånadsfasen, det jobbiga kommer senare, när de blir mer trygga med dig och ska testa.

    Men som ovanstående skrev, var försiktig med att gå in och uppfostra, saker som rör dig, om de tex slår dig ska du så klart säga ifrån om, men att tjata om städning och sånt, låt pappan göra det ett tag till.

    Det sägs att det tar ca 2 år innan en familj är sammansvetsad så bida din tid ha inte för bråttom med allt. Det kan vara svårt när man är kär, man vill ju bilda familj, kanske flytta ihop, skaffa egna barn osv, men låt det ta sin tid, låt alla växa in i sina roller i lugn och ro.

    Var också beredd på att det kan bli trassel med mamman om pappan tex tidigare hjälpt henne mycket och nu väljer att säga nej pga att han hellre vill vara med dig, men förhoppningsvis blir det inte så.

    Framöver bör du och pappan sätta er ner och diskutera vad som ska gälla hos er, vilka regler har han? Tycker du de är ok, kommer de att fungera även om ni skaffar egna barn? Han har givetvis sista ordet gällande regler för sina barn, men i ett bra förhållande lyssnar man på varandra och visar respekt.

    En viktig sak för dig att fundera på i framtiden är också om du klarar av att ha svängdörrar, dvs att barnen kommer och går som de vill utan att ringa innan. Alla fixar inte det och det är helt ok tycker jag men många andra har en annan uppfattning

    Om du får det värsta scenaroit så blir du inte bara barnvakt till pappans barn, du har heller inget att säga till om utan får rätta dig efter vad pappan bestämmer tillsammans med mamman och vad du än gör har du dessutom fel. Engagerar du dig inte i barnen är du en bitch som förstör barnens barndom, engagerar du dig försöker du ta mammans roll och ska backa. Dina ansträngningar kommer aldrig räcka till, du får aldrig vara med på skolavslutningar eller kalas osv.

    Men så illa ska vi inte hoppas att det blir!

    Andra saker att fundera över är hur mycket ansvar du vill ta? Hur ska ni fördela kostnaderna?

    Men allt ger sig i sinom tid, ha inte bråttom bara och var lite lyhörd, men låt dig inte köras över. Och ta inte saker personligt, mamma kommer alltid vara mamma och pappa alltid pappa, så även om du har stått och slavat i köket med bullar och tårta till kalaset samt dekorerat hela huset, köpt alla paket osv så kommer ändå mamma och pappa få kred för det

    Det blev långt och jag målar upp några skräckscenarior, men alltsom oftast så blir det ju inte så illa, så länge respekten finns gentemot alla och man tar det lugnt så brukar det bli ganska bra. Men de som har det bra skriver ju sällan på FL, därför får man ofta intrycket att allt med bonusbarn är skit.

    Lycka till och grattis till att ha funnit kärleken.


    Tack! :)

    Ja, det har jag redan märkt att den minsta gillar att testa mig, å till viss del låter jag det ske. Men jag vänder på situationen och frågar mig varför och då använder jag det till en fördel för oss båda. För ist för att fråga om jag vill ut å sparka boll så kastas det bollar inne.

    Som det ser ut nu så har jag väldigt svårt att se att det kommer att bli problem i framtiden med hans x med hjälp å sånt, då dom båda gör allt för barnen :) Men visst det kan ju hända..

    Ja, det har jag märkt att han är lite mindre striktare än mig i sin uppfostran, men är en underbar pappa! Om vi får barn så har jag inga problem med dom regler som han har satt upp redan, bara att jag kommer att vara lite strängare :D Barnen kommer å går redan nu och det är tidigt än i vår relation men än så länge har jag inga problem med det :)

    Haha ja, det tror jag inte blir några problem alls. Har varigt inbjuden både på skolavslutningar och kalas, men har inte kunnat medverka då jag hade annat för mig :(

    Nej, jag tänker inte ta över rollen som mamma, för dom har en suverän sådan :)

    Ja, så är det tyvärr på FL, har ju hängt med här sen start

    Tusen tack för era råd :)
Svar på tråden Ny i familjen, tips!