Bortskämt bonusbarn

alltså tonårspersioden innehåller en hel del påhitt, så är det för dom flesta. Dom kan få för sig en hel massa saker då. Se det som en form av trotsålder helt enkelt.

Som med alla andra tips när det gäller barn i alla åldrar så gäller det att 1: vara konsekvent, det ska alltså inte löna sig att gnälla för dig eller för pappan. Ni är enad front. Det som gäller det gäller. Punkt.
 2: Välj figter med omsorg.  Vissa saker spelar faktiskt ingen roll även om man som vuxen kan känna det kryper i kroppen. Men låt det passera.  Alla kan inte gilla camping, alla kan inte gilla familjens bil, alla kan inte gilla semsterplanerna osv osv.  
Hon har inga pengar och inget körkort, alltså får hon gilla läget att åka i er bil eller välja på att ta bussen. Punkt. 
Argumentera inte in absurdum om camping, hon gillar inte tält.  Det kunde likagärna ha varit du själv som haft samma åsikt och då har det inte varit ett problem egentligen eller hur?  Gör något annat som alla tycker är kul och passa på att campa när ni två är ensamma vuxna.  Det är ingen big deal , faktiskt. 
Att tala nedsättande om personer gör dom flesta, mer eller mindre medvetet, alla har rätt till sin åsikt vare sig den är genomtänkt eller inte.  Argumentera inte utan bara förklara att ni inte delar hennes åsikt och om hon har tex åsikter om sina kompisar så hoppas ni att hon inte pratar strunt bakom ryggen på sina vänner.  Att lära henne stå för sina åsikter öppet är något ni kan göra , då lär man sig också när och var det är okej att uttrycka sina åsikter. 

Ett tips - för att inte du eller pappan ska bli nån ondsint person som vill henne illa (kan hon tycka alltså) så ska ni sätter er ner med henne och prata med henne i lugn samtalston att ni helt enkelt måste börja med att hon också ska ha arbetsuppgifter i hemmet och ni tillsammans resonerar fram vad som kan vara lämpligt för henne att ha ansvar över.  Sitt eget rum + något övrigt i huset kan vara att rekommendera. 
Vill hon ses som en stor och duktig person och vill att ni ska lyssna på henne så får hon då börja göra skäl för epitetet tonåring och helt enkelt dra sitt strå till stacken och börja förbereda sig för den dagen hon flyttar hemifrån. 

Ett tips - för att inte du eller pappan ska bli nån ondsint person som vill henne illa (kan hon tycka alltså) så ska ni sätter er ner med henne och prata med henne i lugn samtalston att ni helt enkelt måste börja med att hon också ska ha arbetsuppgifter i hemmet och ni tillsammans resonerar fram vad som kan vara lämpligt för henne att ha ansvar över.  Sitt eget rum + något övrigt i huset kan vara att rekommendera. 
Vill hon ses som en stor och duktig person och vill att ni ska lyssna på henne så får hon då börja göra skäl för epitetet tonåring och helt enkelt dra sitt strå till stacken och börja förbereda sig för den dagen hon flyttar hemifrån. 

en tanke med att hjälpa till hemma är inte bara inför att flytta hemifrån utan det kan bli en bra grej att köra med lite belöning helt enkelt.

Städar hon sitt rum och gör det hon är ålagd att göra så ger det henne utrymme till att förhandla om saker hon faktiskt vill ha eller vill göra.  

Få henne att förstå att det lönar sig att göra hemsysslor eftersom det är en bra grund till att säga ja till kanske konsertbiljetter i sommar eller köpa en ny säng eller vad det nu kan vara. 

missköter hon sig så är konsekvensen att hon blir utan busskort eller får finna sig i att campa eller vad det nu än är som kan bli konsekvensen av att hon struntar i vad ni säger. 

hon har ett guldläge till förhandlingsbara saker om hon ser hemsysslorna på rätt sätt.