Hur ofta gråter du?

Alldeles för ofta. Har pinsamt lätt att ta till lipen.

Jag lider mest av att tårarna alltid sprutar när jag skrattar :) Gråter gör jag väldigt sällan, vanligtvis när någon dör. Senast var nog för två år sedan när min pappa dog, då kunde jag börja gråta lite när som helst under några veckor efteråt (och på begravningen förstås).

När jag var gravid hade jag också lätt att börja gråta, typ så fort jag läste något ledsamt i tidningen.

Också förstås på skolavslutningar när det sjungs Den blomstertid nu kommer :)

Känslosam kan jag bli ofta. Jag har lätt att "leva mig in" i en film eller en bok. Och när jag skriver på min bok och "kliver in i en karaktär" som jag sedan försöker beskriva ett helvete för, så kan det kännas att tårarna inte är långt borta... Ögonen har nog t.om. blivit rätt fuktiga... Men jag skulle inte kalla det för ett regelrätt "gråt".

Att _faktiskt_ gråta, och det av riktig sorg/ledsenhet, det är väldigt sällan. Det är ganska många år sedan senast, på min mors begravning och X antal gånger efter (och före) begravningen i samma ärende.

Jag har aldrig gråtit av glädje. Antal gånger jag gråtit i vuxen ålder kan nog snudd på räknas på båda händerna fingrar. Och det är då begravningar och därtill tillhörande sorg som varit grunden.

Väldigt sällan.

Kan hända att ögonen vattnas när jag ser någon rörande film, vilket inte heller är speciellt ofta.

Runt mensen är det dagligen. Sen kanske det går två veckor utan att jag gråter alls.

Jag blir illa berörd av ditt inlägg. Det finns många som inte kan rå för att de mår dåligt. Jag har tampats med panikångest och depressioner i hela mitt liv i stort sett. Jag hoppas verkligen att folk i min omgivning inte finner mig tramsig för att jag gråter ofta. 

Jag lider själv mycket av ångest och depression. Tidigare har jag haft diagnoserna GAD och borderline, så jag VET vilket helvete psykisk ohälsa innebär.

Men det är inte sån gråt jag menar, utan tjejer som grinar för att sambon inte diskat, spelar dataspel istället för att mysa, går ut en kväll m.m.

Alltså dessa tjejer som gråter för minsta lilla i tid och otid!

Att du gråter för att du mår dåligt har jag såklart full förståelse för, det är en helt annan sak! Ibland har jag önskat att jag också kunnat det.

Väldigt sällan , förstår inte heller det där att gråta för att dvs små skitsaker ... Fast förra året var jobbigt på många sätt och då grät jag mängder ("glad" nu i efterhand att jag kunde , tror det blir värre att stänga in det)

Kanske varannan månad. Ofta när jag blir stressad

Är 25 år och trots två dödsfall i familjen minns jag bara att jag gråtit en gång de senaste 5-10 åren. Det var när jag såg en dokumentär härom året