Ni som säger att barnen kommer före eran partner!?
Mymlan L skrev 2015-06-26 15:33:44 följande:
Att vara så ego som du framstår är verkligen ingen trevlig egenskap. Men vanlig, tyvärr!
Mina vänner ser mig som omtänksam
Inlägg från: sextiotalist
|
-
Man kan vara självgod och omtänksam, det är ingen konflikt.
Men vanlig, tyvärr!
Mina vänner ser mig som omtänksam -
Ja och de gjorde sådant som jag ogillade, pedagogiska lekar och sådant. Jag såg min grabb som en familjemedlem, dessutom var (och är) vi två vuxna som delat på detta.Mymlan L skrev 2015-06-26 15:37:07 följande:Jag antar att någon annan tagit den del av det arbete som barn innebär under de timmar du arbetat med lönearbete?
-
Nåja, nu slapp jag detta, då grabben var noll intresserad (måste erkänna, vi pushade inte heller för det, men hade han velat så hade vi inte hindrat honom)Anonym (man) skrev 2015-06-26 15:51:20 följande:Gösses vilken egoistisk förälder du verkar vara, du påminner mig om mitt ex.
Allt som hon gillar är ok, allt som hon inte gillar får någon annan ta hand om, att barnen behöver uppmuntran och bekräftelse är något som är totalt oviktigt i jämförelse med vad hon vill.
Hon anser sig också vara generös och omtänksam, men bara så länge det inte krockar med vad hon vill för då tvärvänder hon.
Jag är uppvuxen med att man inte hade föräldrarna hängande efter sig hela tiden. Jag red, ridskolan hämtade oss vid busshållplatsen, inte en tanke på att föräldrarna skulle behöva skjutsa. De kompisar som höll på med idrott tog sig själva dit och nej, föräldrarna var inte med och titta. Det kan också bero på att man började senare också.
Nu tycker jag inte att lagidrott är något som är viktigt, snarare sagt slöseri med tid och resurser och framför allt urtrist.
Däremot gjorde vi massor av annat tillsammans och nog är det så när det gäller alla familjer, man påverkar barnen.
Jag skulle tippa på att i en fotbollspelande familj så hade barnet som älskade att pyssla med något helt annat inte fått samma uppmuntran som de som gillar fotboll och än mindre förståelse.
Nu är jag väldigt säker på att om man är ärlig så förstår barn detta bättre och varför ska föräldrarna vara med och se sådant, det var inte så när jag växte upp.
-
Se inlägg 210Mymlan L skrev 2015-06-26 16:00:04 följande:Visa inlägget där jag skrivit detta!
Eller erkänn att du hittar på. -
Nej, jag förväntar mig inte att någon leker med sina barn. Leker gör barn sinsemellan. Föräldrar gör annat med sina barn. Jag gjorde massor med mitt barn, men lekte inte. Men han pratar fortfarande om alla skogspromenader vi gjorde.Mymlan L skrev 2015-06-26 16:43:51 följande:
Återigen tur, eller snarare ett svek, att du inte var inblandad i din sons lek. Jag tror inte du kan vänta dig att han kommer att leka med sina barn.
-
Jag har aldrig ersatt en pojkvän med en annan och framförallt så har jag inte sett någon av dessa som en framtida livskamrat. Om någon av dessa hade börjat prata om familjebildning eller så. Då hade jag sprungit. Det var först med mun sambo som jag kände att här är något för framtiden. Jag hade inte velat ha barn med en man som jag inte kände att jag ville ha en framtid med. Så jag ser inte en som man väljer att dela sitt liv med som utbytbar.Mymlan L skrev 2015-06-26 16:18:40 följande:
Att du har haft pojkvän som ersatts av en ny, betyder inte samma sak som att "du har valsat runt med en massa karlar", vilket är ditt eget uttryck för eventuella aktiviteter.
Har du haft ett kraschat/avbrutet förhållande tidigare, så är det ju ett avbrutet förhållande där din nuvarande kommit att ersätta din gamla flamma.
Skäms du över det, eller . . . ?
Det står faktiskt "...din/dina tidigare relationer..." , "...en ny sambo/pojkvän".
Din och en sambo är ental.
-
Jag skulle aldrig förbjuda det. Men man har olika relationer med olika personer. Jag såg det tydligt med sonens halvsyskon. Den ena var den man lekte med, den andra gjorde man annat med. Även vi föräldrar har olika relationer. Så nej, han saknade nog inget. Han fick lek, han fick sällskap, han fick upptäcka saker i naturen men av olika personer. Kärlek fick han av alla.Mymlan L skrev 2015-06-26 17:09:15 följande:
Barn leker även med vuxna om de vuxna tillåter det.
-
Nu kan det kanske bero på vilka vänner man har. I min krets så har familjebildningen skett sent så det är ytterst få separationer i min omgivning (vilket stämmer med statistiken, senare familjebildning desto större chans att den håller)Mymlan L skrev 2015-06-26 17:14:44 följande:
Hur kan du då förklara att det är så många förhållanden, med barn inblandade, ofta gemensamma barn, som avbryts?
Jag har varit i skolor där fler än hälften av barnen hade frånskilda föräldrar. Tror du inte dessa föräldrar tänkte som du - att de hade hittat drömprinsen (som för övrigt inte finns).
Jag tror att man har en mer naiv bild av relationer när man är ung
Ja, drömprinsen finns. Han sitter en våning ner och spelar vår fredagslåt -
Ja det är väl motsatsen till att tillåta någotMymlan L skrev 2015-06-26 17:23:47 följande:
Förbjuda?
Menar du allvar?
-
Mymlan en sak kan vi enas om, vi har olika syn på föräldraskapet.
Jag har sett min roll som förälder att vägleda mitt barn. Det innebär att jag visar honom relationer (för mig innebär det t.ex att man inte rangordnar relationer, inte kärlek heller). Att man inte kan förvänta sig att man kan få allt från en person, så vår grabb kunde leka med ett syskon, mysa och läsa sagor med det andra syskonet ( perfekt då det syskonet behövde den träningen). Göra vissa saker med mig, andra saker med sin pappa..
Lära sig det sociala samspelet..
Däremot har jag aldrig varit hans lekkompis, inte heller så har jag satt honom främst alltid. Han har fått lära sig att allas behov är lika viktiga. Världen kretsar inte kring honom, vi kretsar kring varandra
Det vi också visat honom hur viktigt det är att man vårdar sina relationer. Hur viktigt det är att man som vuxen vårdar sin kärleksrelation. Att vi vuxna finns som en bas i familjen. -
Vi är flera som inte rangordna familjemedlemmarna, som anser att alla är lika viktiga och faktiskt. Det finns det otal bevis på. Kärleken till barn kan dö. Annars hade inte föräldrar förskjutit sina barn och det har ansetts normalt. Även om det behövs något innan.Mymlan L skrev 2015-06-26 17:48:35 följande:
Spelar det någon roll vad en person skriver när du och många andra med ert bagage inte läser vad som står utan att tro annat än just det som står?
Ni har ju redan bestämt er för att inte lyssna.
För att ni inte gillar min inställning att mina barn är viktigare än en vuxen.
Barn ÄR viktigast. Det är de som ska leva vidare. Det är de som tvingas ta hand om all skit tidigare generationer åstadkommit.
Kärleken till barnen kan aldrig dö. Det kan den dock till andra vuxna - och det gör den bevisligen.
Jag är säker på att det finns saker som gör att min kärlek till mitt barn skulle dö, nu är dessa händelser tack och lov osannolika. På samma sätt finns det saker som min sambo skulle döda min kärlek till honom. Nu är ju dessa olika kärlekar baserade på olika saker. -
R
En person som, utan anledning, kräver att jag ska välja skulle jag nog välja bort. För det är som du skriver. Ingen vettig person ber någon välja och de ovettiga väljer man bort.HäckHäxan skrev 2015-06-27 21:24:44 följande:Jag menar att om en partner säger att jag måste välja så väljer jag mitt barn utan att blinka. Det är liksom inte ens något att diskutera. På samma vis kommer barnets behov före en partners.
Nej ingen vettig ber någon välja, men nu finns det massor av helt ovettiga människor i världen också och inte bara vettiga....
Och om jag skulle bli singel igen så skulle jag välja bort en man som rangordnade sina nära och kära.