Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 10:09

200 svar

Vems är problemet?

Det beror ju på hur mycket lust man har. Har man ingen alls så anser jag att man kanske borde jobba lite för att få tillbaka den, om man vet att den andre lider av det. Men jag upplever också att den som har mest lust ofta får ökad lust eftersom det inte är "fri tillgång" till sex.

Det kan ju också vara så att den som har lägre lust har det av en anledning, att det kan bero på förhållandet i övrigt eller att sexet inte är speciellt bra. Det verkar vara svårt att erkänna för en del.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 13:38

#22

Anders 386 skrev 2015-06-24 13:29:17 följande:

OK, låter väl iofs inte helt ologiskt - men det är totalt ointressant eftersom båda drabbas av problemet.. Och nivån på lusten kan du inte välja själv - den är liksom inbyggd i din personlighet. Lusten är inte ett resultat av ett beslut. Man kanske ska skylla på generna eller nåt?

Håller inte riktigt med dig där. Jag tror att man kan styra lite mer över sin sexlust än vad man tror. Det är ju samma sak med hur det är med motion. Ibland behövs det lite extra motivation för att komma igång, kan vara samma sak med sexet. En del tycker säkert att man inte ska ha sex om man inte har lusten från början men då väljer man ju att inte ha ett aktivt sexliv, precis som man kan välja att inte ha ett aktivt liv. Är man trött och stressad är det enklare att lägga sig på soffan, trots att man vet att mår bättre av både sex och motion.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 13:39

#23

Anders 386 skrev 2015-06-24 13:30:29 följande:

En till med väldigt liten erfarenhet av livet - men du lär dig väl med åren..

Ja, men det är ju fortfarande ditt liv och ditt val. Sen vet ju jag med att det inte är enkelt att skilja sig för en sådan sak men då får man ju skylla sig själv. Dock tror jag inte heller att man är samma person när man är 20 som när man är 60 och sexlusten kan ju variera mycket fram och tillbaka mellan dessa år.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 14:01

#25

Anders 386 skrev 2015-06-24 13:54:27 följande:

Man få skylla sig själv för precis allt. Vi kan ju säga så och lägga ner alla diskussioner på FL, för dom blir ganska onödiga...
Så praktiskt.. Ungefär som att problemen skulle försvinna då.

Man kan ju välja själv och bestämma sig för hur stort problem det är. Välja vart gränsen går. Vad som är värt att kämpa för. Samma sak gäller ju den som har minskad lust. Det är ju så mycket annat vi människor kämpar med, men just sexlusten verkar vara helig. Folk tränar på mindfulness, äta nyttigare, motionera, sova mer men det är inte ofta man läser om folk som försöker hitta sin lust för där förutsätter man bara att man antingen har låg eller hög lust.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 14:19

#29

Anders 386 skrev 2015-06-24 14:06:17 följande:

Jag tror vi menar olika med ordet "lust" helt enkelt. Jovisst kan man få sexuell lust även om den inte finns för tillfället - men du måste ha viljan, motivationen till det.

När jag menar lust menar jag inte kåthet - utan mera att man VILL eller inte. (Lust kan ju användas både i sexuella sammanhang och i helt andra sammanhang.)
Blev lite rörigt - men jag tror det är lite begreppsförvirring här.

Är det så att du ser den sexuella lusten som helt annorlunda mot all annan lust? Att den alltid bara kommer helt av sig själv? Sen tror jag inte att man alltid kan vänta på motivationen heller.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 14:40

#32

Anders 386 skrev 2015-06-24 14:30:20 följande:

Ja. Den sexuella lusten är ett fysiskt behov, som att sova eller äta. Det går inte att jämföra med hobbyverksamhet eller att läsa böcker eller andra intressen.

Nä, det är den ju inte. Man kan överleva utan sex men inte utan mat och sömn. Det finns ju människor som inte har sex.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 14:44

#33

Anders 386 skrev 2015-06-24 14:22:14 följande:

Men det är inte så svårt att motionera om man har lust till det. Det är inte svårt att äta nyttig mat om man har lust till det.
Men varför motionerar inte alla människor? Varför äter inte alla människor bra mat? (Det är bara att ta en promenad på stan så förstår du vad jag menar - man behöver inte leta länge för att hitta en överviktig person i Sverige.)
Jo det kan jag berätta - dom har ingen lust. Så enkelt är det faktiskt...

De allra flesta får ju ändå göra ett val när de väljer att äta nyttigt, en del går ju på rutin efter ett tag och det blir en vana. Tror du inte man kan träna upp sin lust lite? Jag har varit på båda sidorna så jag vet ju att mina hormoner påverkar lusten men samtidigt så kunde jag säkert fått igång min lust innan också. De flesta som är nykära har ju hur mycket lust som helst.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 14:53

#36

Anonym (Mjöl) skrev 2015-06-24 14:50:18 följande:

Till viss del tror jag nog också att man kan styra mer över sin sexlust än vad man tror, och jag tror faktiskt att både man själv, ens partner och förhållandet i sig kan må bra av att partnern med lite lägre lust försöker jobba lite på det, helt enkelt anstränger sig lite. Jag har själv haft perioder i mitt liv då jag haft lägre lust, och ibland så hade jag sex med min partner även fast jag inte hade så himla stor lust från början, och jag ångrade mig faktiskt aldrig efteråt! Sen förespråkar jag ju absolut inte att man ska begå övergrepp på sig själv och ha sex trots att man absolut inte vill, i de fallen jag hade sex trots att lusten inte fanns där så var jag mer likgiltig, det var inte så att jag var superanti, då hade jag inte gjort det! Men jag märkte att när man väl satt igång så kom lusten ofta krypande, kanske inte en överväldigande lust som man kan få ibland, men om man alltid väntar på den så förstår jag om folk inte har sex så ofta, ibland kan det faktiskt vara bra att provocera fram lusten!

I mitt nuvarande förhållande så är det jag som har störst sexlust, men jag anser nog faktiskt att det största "problemet" är mitt, jag äger liksom problemet, även om jag anser att man i ett förhållande delar på problemen, och eftersom mitt problem i viss mån går ut över min partner (hen känner sig otillräcklig och pressad etc) så anser jag nog att problemet även är bägges gemensamma problem. Och jag önskar faktiskt även att min partner åtminstone försöker göra något åt sin lust, men jag vill absolut inte att hen ska känna sig tvingad att ha sex med mig och jag vill verkligen inte ha sex om hen inte vill!

Ja, jag har också börjat ha sex när jag inte hade så mycket lust från början eftersom jag vet att jag inte heller ångrar det och vet att det känns bra under tiden och även om man är trött så brukar man ju komma igång. Dock så händer det att lusten är totalt borta och då går det inte. Men jag tror att min man är trygg med att veta att jag aldrig skulle ha sex mot min vilja.

Mrs Okänd

Äldre 24 Jun 15:12

#38

Anonym (Vem?) skrev 2015-06-24 14:55:44 följande:

Jag sa till min fru för snart tre år sedan att vi måste skilja oss, jag kan inte leva så här. Vi redde dock ut det under den kommande veckan.

Det konstiga är att hon gick från noll lust till hur mycket lust som helt under den veckan. De kommande tre månaderna hade vi massor med bra sex. Hon hade så många orgasmer att man kunde tro att hon var en batteridriven kanin. Vi åkte på solsemester till Turkiet efter 2,5 månader, och väl där tröttade vi nog ut sängen. Hon njöt för fulla muggar.

Näst sista kvällen hade vi haft sex, hon varit och duschat, sen låg hon naken på sängen och med ett leende frågade hon om jag fortfarande vill skiljas. Klart jag inte ville det. Jag var ju den lyckligaste människan är världen. Dagen efter packade vi väskorna och åkte hem. När hon klev av planet lämnade hon lusten kvar där någonstans. För sen dess har det varit helt dött igen. Jag minns att efter vi kom hem från semestern tog det två månader innan vi hade sex igen. Jag fattade ärligt ingenting.

Då var det nog för att hon kände sig hotat och då blev du intressant helt plötsligt. Verkar som många kvinnor tröttnar på sina män efter ett tag. Trots att kärleken finns där. Kanske för att vi ska sprida våra gener? Vad trodde hon själv att det berodde på? Du har mina sympatier.

Mrs Okänd

Äldre 26 Jun 08:13

#54

Anders 386 skrev 2015-06-24 14:52:06 följande:

Det är inte ett livsnödvändigt behov - men väldigt fysiskt.
Har du aldrig varit riktigt kåt? Annars borde du veta hur det känns i kroppen. En enormt stark längtan efter sex. Ofta får man lösa det själv så att känslan går över.
Men det kanske är skillnad på män o kvinnor här??

Jag vet inte, jag har en man som alltid vill ha sex så jag har inte det problemet och jag förstår ju att det kan bli riktigt jobbigt men det kan ju ändå inte räknas som att äta och sova. Men om det nu skulle vara en av de viktigaste sakerna i livet, har du sagt det till din fru? Min man höll tyst om sådant väldigt länge för att man "borde" inte ställa några krav när det gäller sex men jag tyckte ändå det var lite befriande när jag visste vad han ville, sen måste jag ju inte alltid gå honom till viljes för det.

Vems är problemet?

INNEHÅLL