Varför får jag så många ovänner?

Försök att tänka efter om det verkligen är nödvändigt att ta upp "problemen". Ditt exempel med musiken är ganska tydligt. Du vill byta, han säger nej. Någon mer vill byta och han inser att det nu är fler som vill byta än ha kvar (han vill ha kvar och två har aviserat att de vill byta) och han säger ok. Släpp det sedan, och ta verkligen inte upp det en timme senare som något som behöver diskuteras. Det kan tom vara så att han säger nej till dig för att han av erfarenhet vet att du alltid säger till (och är less på beteendet) och säger ja till den andra för att den sällan ber om sådana saker.

Jag har själv en massa problem socialt som inte gett några problem som tonåring/ung vuxen. Då har jag setts som självständig, tuff och liknande. Men nu som "riktig" vuxen så funkar det inte lika bra. Jag har själv tyckt det varit jobbigt men trott att det varit något som andra inte riktigt märker. Men nu så tog min sambo (sedan 10 år) upp för ett tag sedan att han stör sig jättemycket på det och tycker jag beter mig pinsamt. Det var riktigt jobbigt att höra och extra jobbigt för att han trodde att jag var helt omedveten om det.

Nu har jag i alla fall de senaste veckorna verkligen försökt att öva på att vara mer "normal". Jag försöker att tänka till om andra också skulle säga vad jag säger eller om det är unikt för mig och ol det är unikt för mig så är jag tyst. Försöker också vara bättre på att lyssna på andra pch ställa följdfrågor. Och hålla inne alla impulser om egna upplevelser om liknande händelser.