Ledsen, tappar lusten så fort förspelet eller sexet börjar. Någon mer?!
Det du beskriver är jättevanligt och jag blev av med problemet i vuxen ålder. Det största problemet för mig var att det var för stor skillnad mellan fantasierna i huvudet och verkligheten. Det kan handla om nervositet eller att man har en fasad till den andre. Kanske man inte känner varandra tillräckligt, eller känner sig nog accepterad? För mig handlade det mycket om att vi var för olika, han hade inte kapacitet att greppa vem jag var och var för ytlig för att förstå poängen med att se efter.
När jag träffade någon jag klickade fullständigt med mentalt så kändes det som att han var i mitt huvud (och jag i hans), och då upplevde jag inte glappet mellan fantasi och verklighet. Upplevde mig 100% accepterad för den jag var och kunde slappna av helt. Kunde berätta om mina mest perversa fantasier och han var kapabel (annars hade vi aldrig klickat mentalt) att göra något med dem och jag med hans.
Jag insåg att jag måste ha den mentala kontakten med mannen för att uppleva det som i fantasin. Jag har lärt mig att återskapa det här och kan leda män in i mitt huvud och jag i deras. Vilket innebär att de blir lika mindfuckade som jag, och upplever en helt ny värld sexuellt och emotionellt. Efter att ha lärt mig detta kan jag sålla bort män som inte har förmågan att greppa mig mentalt. Det som inte är lika noga är utseendet och annat ytligt, det mesta faller bort om han har den mentala förmågan.
Jag upplever inte att det är något fel på mig, jag måste bara träffa rätt män eller se till att vi kommer närmare varandra. Men det jag nämnt här är inte allt som spelar in för mig, det skulle bli en hel bok.
Det är såklart individuellt det här men jag vet inte hur du är så du får hålla till godo med min historia. :)