Änglamammor som vill försöka igen

Ja, jag valde att mina kollegor fick berätta vad som hänt till alla mina fasta kunder men jag vet ju att det kommer att komma dom som har haft ett uppehåll nu när jag varit borta som inte vet något och då kommer jag få berätta allt.. Men det blir ju faktiskt lättare och lättare att prata om det. Eller lättare var väl fel ord men jag bryter inte ihop varje gång.

Jag är 24 och min man 28, det var vårt första barn!

Hur har ni blivit bemött utav sjukvården/försäkringskassan nu under sjukskrivning? Jag tycker allt har gått bra. Idag skulle jag dock ringa min läkare så han skulle höra av sig när han var tillbaka från semestern. Kom till receptionen och hon frågade ut mig hur det gick med mina antidep. Jag sa som det var att jag inte hade hämtat ut dom och det var bla det jag ville prata med honom om och hon blev mer eller mindre arg för att jag inte hämtat dom.
När han skrev ut dom (en fredag) så kändes det som OK, jag prövar, men sen på helgen när jag funderade lite mer så kände jag att jag ville testa utan. Jag började träna och har ju känt att jag har mått bättre, jag klarar ju av att gå ut bland folk nu och jag umgås med familj och vänner som vanligt. Jag har även varit på jobbet och hälsat på.
Så då bestämde jag att jag inte skulle ta och hade även i åtanke att vi skulle ju pröva bli gravid igen och då visste jag inte heller om jag fick äta dom.
Min fråga är egentligen, tror ni han kommer att flyga i taket när han ringer och hör att jag inte har plockat ut dom?.. Jag har ju inte haft möjlighet att prata med han i och med att han har haft semester under hela min sjukskrivning..

Allt det här med sjukskrivning, mediciner osv är ju ett främmande språk..

Nej nej, jag tror att läkaren säger -vad bra att du har klarat dig utan att ta medicinen.

Hur har försäkringskassan varit mot er?
Min arbetsgivare har strular med min inkomst, de har angivit månadslön och inte årslönen. Men jag tror att det löser sig till nästa månad.

Ja jag hoppas också att han tycker att det är bra. Fick bara en chock när hon blev så otrevlig..
Försäkringskassan har varit jättebra faktiskt. Jag trodde vi skulle behöva kämpa för att få igenom min sjukskrivning men jag skrev världens längsta brev om varför jag inte klarade av att jobba och det hjälpte. Det har inte blivit något strul med något, men all min inkomst tror jag redan fanns där i och med att jag hade sökt fp redan i februari och gjort klart allt. Jag kommer i alla fall inte ihåg att jag fyllt i något.
Man behöver ju verkligen inte strul med försäkringskassan när man mitt i en kris.. Me jag tycker det var jättebra att dom har en speciell avdelning som man kan ringa till just när man har förlorat ett barn, att det är speciella personer som jobbar med det. Min kurator fixade i ordning det mesta och skötte telefonsamtal. Pengar måste man ju faktisk ha även om det är det sista man tänker på..

Hade du någon försäkring? Jag hade en gravidförsäkring via Folksam (en sån som var gratis) där man fick ut 10.000 och min man hade en via facket och fick ut 25.000 tror jag. Vi visste inte om att vi hade det men vår kurator sa att vi skulle kolla upp det. Det kostar ju en hel del kring begravning osv. Som sagt, det kanske inte känns aktuellt med pengar men det kan ju vara värt att kolla upp.

Hej!
Jag hade inte skickat in underlag till f kassan innan förlossningen. Jag skulle ta tag i det, veckan efter när jag var hemma.
Nu har vi fyllt i en massa papper. Men jag hoppas att allt löser sig till omkring den 25/8.
Skönt att det har fungerat smidigt med sjukskrivningen för er.

Jag hade en gravidförsäkring plus via LF. Har läst i villkoret att den ska ge ersättning på 30 000kr. Har skickat in papper men inte sett några pengar ännu. Vi makens och mitt fack fanns ingen ersättning. Jag har en försäkring via jobbet som ev. kan ge ersättning. Har inte hört ett ljud där ifrån, fick fylla i en blankett gällande olycksfall. Ringde HR som sa att det var rätt blanketten, även fast jag tror att det är fel blankett. Ett olycksfall?! Det var kränkande att fylla i blanketten kan jag säga.
Vilket fack är din sambo med i?

Vi valde kremering och minneslund. Det medförde inga stora kostnader ifrån begravningsbyrån.

Min familj har stöttat oss på ett jätte fint sätt.
Tyvärr har makens familj, varit som uppslukade av jorden. Med andra ord frånvarande, inte stöttande, inte engagerade.
Idag nästan 6 veckor senare så är jag extremt besviken på hela makens familj.

Hej igen!

Vi har haft bra stöd, både från min och sambons familj. Ovärdeligt!

Vi är 26 både jag och sambon. Det var vårt första barn. Fick ett utomkveds hösten 2013. I och med fick vi tidigt ul denna gången, ett i v7 och ett till i v9. Allt såg bra ut där, men har ändå haft känslan från början att det inte skulle få vägen. Hade dock ingen rädsla över missfall utan kände istället att nåt skulle gå snett vid eller efter födseln... Fick ta bort en äggledare i och med utomkvedet och är väldigt rädd om den jag har kvar så kommer kräva tidigt ul även denna gång.

Har fungerat relativt bra med försäkringskassan, sambon har fått papper och ansökt om sina 20 föräldradagar. Jag har däremot inte fått min sgi fastställt ännu, även om jag ansökte redan i maj. Så väntar på att det ska bli klart först sen får vi se hur smidigt det kommer gå att få ut mina 29 dagar. Har ingen sjukskrivning, klarar mig fram tills jag börjar plugga och får CSN igen, känner inte att jag orkar krångla med försäkringskassan då det vara blir några veckor. Jag hade gravidförsäkring hos Folksam och fick 10 000, sambon fick 25 000 från Folksam via sin fackliga försäkring. Sambon har även fått fullt betalt av sitt arbete de första veckorna han var borta, vilket var väldigt generöst av dem :)

Jag berättad ganska sent om den här graviditeten. Runt vecka 15 för familjen och närmaste vännerna och vid vecka 20 för resten. Nästa gång tror jag att jag kommer berätta tidigare för de närmaste. Dels för att jag känner att jag vill vara gravid "fullt ut" från första början och verkligen njuta av det men också att jag vill att de ska veta om något går snett också och ska förstå vad som händer om jag skulle må dåligt eller vara väldigt orolig.

Angående att du inte tagit ut dina mediciner, Sarass, så har jag svårt att se varför din läkare skulle bli upprörd. Säger som stokke. Kanske kan vara så att sköterskan trodde att du gått och plågat dig i onödan och mått dåligt och att hon därför reagerade negativt? Oavsett så är det viktigt att du gör precis som du själv vill och om din läkare nu skulle reagera negativt så får du ha med dig att det är du som bestämmer och känner. Din kropp, dina känslor, ditt beslut :) känner som du inför en möjlig kommande graviditet. Försöker själv klara mig utan mina lugnande så mycket jag bara kan då jag inte vill bli beroende av dem för att kunna fungera då jag inte ska ta dem när jag är gravid. Vilket jag ju hoppas på att bli snart.

Ja jag gjorde ju som sagt klart allt så tidigt, det var en vän som sa att jag skulle ha allt klart innan jag går på mamma ledighet då hon hade fått sånt stul med utbetalningar osv. Hoppas det löser sig snart. Det är ju inte just något man orkar ta tag i...

Min man ringde folksam och där var dom väldigt hjälpsam. Han sa precis som det var och det ställdes inga onödiga frågor. Någon dag efteråt hade jag pengar på mitt konto. Hans pengar dröjde någon vecka då han var tvungen att skicka in lite papper men så fort han gjort det så kom dom pengarna in, inget strul.
Han har är medlem i Seko och fick pengarna från folksam.

Olycksfall!!! Sjukt. Vi fick en blankett just för "avlidet barn".. Båda försäkringarna gällde från v 22 om jag minns rätt.
Vi hade inte heller några höga kostnader men jag har förstått att det kan bli väldigt dyrt beroende på vad man väljer såklart.

Både familj och vänner har stöttas oss otroligt bra. Skulle min mans familj vända oss ryggen under den värsta perioden i våra liv så skulle jag inte tycka att dom förtjänade oss! Kanske hårt men som sagt, ni har en livskris och då behöver man allt stöd man kan få. Även om dom inte vet vad dom ska säga så räcker det ju att lyssna.. Eller bara en kram. Jag förstår att du är besviken.

Har avslaget börjat ge med sig?

vad skönt! Det är viktig med stöd från alla möjliga håll.

Det är så hemsk när man har den där känslan i kroppen att det kommer att gå snett.. Även om jag är rädd för nästa graviditet så känner jag att nästa gång kommer vi att gå hela vägen!

Vad skönt att det har gått bra  med fk! Det är et jäkla meck med sjukskrivning. Jag önskar att jag slapp.. Jag hoppas jag i alla fall blir sjukskriven på minst halvtid nu när jag ska börja jobba. Det känns lite maffigt att köa på med 100% direkt.
Det var väldigt generöst utav hans jobb:) Skönt!

Ja jag kommer i alla fall berätta tidigare för vår familj. Vi berättade i samband med vårt bröllop i vintras, vi gifte oss utomlands och bådas familjer följde med. Vi berättade när vi satt på planet och då var jag i v 14. Mina chefer och mina närmsta vänner kommer att få veta tidigare men sen kommer jag nog att vänta med att berätta för kunder osv tills vi gjort RUL. Jag känner att det är så pass privat och skulle något å snett så behöver jag inte dra historian för dom.

Tack, han ska ringa mig i veckan! Ja så kan det absolut vara. Ne precis, jag har ev bim nu i helgen så jag hoppas jag får säga när han ringer att jag är gravid :) Men vi får se. Efter förlossningen tycker jag att jag har haft så mycket konstiga känningar, mensverk/molverk. och då inbillar jag mig hela tiden att det kan vara ägglossning. Men vore det så så har jag ägglossningar titt som tätt:p
Jag har haft det den här veckan också så jag får väl se om det är mensen som är på g eller om det blir ett plus.

Hur går det för dig?

 

Japp avslaget är slut, min mens fick jag förra måndagen och den höll i sig i 4-5 dagar. Enligt appen har jag fertila dagar mellan idag den 22:a till den 28:e.

Gällande makens familj så anser jag att det är viktigt att vara den större människan. Vi har en kris och de har inte förstått vad vi har gått igenom och vad vi går igenom. För mig kommer de fortsättningsvis vara just makens familj. Men inget annat, jag kommer vara artig och trevlig men jag kommer inte vilja ha dem i mitt liv. För makens skull kommer jag hålla god min. Jag kommer inte bråka eller tjafsa. Men jag kommer inte heller göra mig till och bjuda till. Nu är det som det är. Familj och vänner ska finnas där i både stort och smått. När vi blir gravida nästa gång, så kommer de inte att få veta (detta är min lilla djävul som pratar, ängeln som sitter bredvid säger att jag ska skärpa mig). De kommer få vänta med att få veta, de som får veta först är de som fanns där för oss under den jobba tiden.

Hade ni hunnit få hem barnvagn mm?
Vi hade målat om ett rum i endast vitt, min tanke var att sätta upp schabloner på väggarna (men jag hade inte hunnit). Maken hade monterat den nya fina stokke sängen. Vagnen var beställd (Bugaboo Buffalo) men inte hämtad. Samma sak med babyskyddet. En del kläder var köpta, men inte tvättade.
När vi kom hem ifrån sjukhuset på kvällen så plockade jag undan allt, ställde allt i en garderob. Barnvagnen och babyskyddet gick att avboka.
Sängen monterade maken ner i början av veckan. Det var tungt mentalt men nu känns det bra. Sängen har vi suttit och tittar på vissa kvällar och gråtit tillsammans. Nu är den nedpackad och undanställd i väntan på nästa bebis. För oss känns det bra.

Ringde gällande min gravidförsäkring, handläggaren var på semester. Fick prata med någon annan. Tydligen behöver de min journal. Vad är problemet? De har fått en dödsattest ifrån begravningsbyrån. Suck, dock skulle den nya handläggaren ringa upp i eftermiddag.

Nu ska det städas här hemma. För i morgon åker vi en sväng till Malmö. Så skönt att komma hem till ett nystädat hus, rena sängkläder och ingen tvätt.

Hej igen!

En helt annan fråga, hur har ni fått göra med eran semester? Jag fick 30 dagar den 1/1-15. Nu vill min chef att jag tar ut semesterdagarna. Vi får bara spara 5st/ år.
Inte ens vid speciella tillfällen får man spara flera dagar/ år. Jag har redan 23st sparade sedan innan.
Min chef förslog i måndags att jag skulle ta hela september. Det vill jag inte.
Idag var jag inne på jobbet en snabbis. Pratade med chefen, och sa att jag kan ta 1dag / vecka med start till september + innan jul och mellan jul och nyår. Då försvinner ca 22 dagar. Detta gillade han inte.
Jag ville säga -tror du jag vill vara här? Tror du att jag vill det? Jag vill vara hemma med min son. Men tyvärr går inte det.
Å är så trött på att behöva känna att jag ställer till problem på jobbet. För hon som vikarierar för mig har en som vikarierar för henne (dominoeffekt).