Varför är det så knäckande att bli dissad?

Vilka vettiga svar. Det nummer 10 skriver om att jag ska tänka på om HAN förtjänar mig och inte tvärtom är ju klockrent. Varför gör man så ofta tvärtom och oroar sig om man själv är tillräckligt bra?

Som det senaste som hände i veckan var att en kille jag känner lite sen förut visade hur mycket intresse som helst för mig och sen tog vi en fika och jag skickade ett neutralt men trevligt sms några dagar senare och han har inte svarat på det nu fast halva veckan har gått. Det gör mig så jäkla irriterad! Både för att det är fruktansvärt otrevligt och dålig stil av honom men även för att jag tänker att så hemsk kan jag ju knappast vara att han inte skulle kunna svara nånting - vad som helst! - och inte bara låta bli. Vilken medelåldersman gör så och varför liksom? Jag tycker det är jättekonstigt! Och även om han inte ser kyrklockor ringa (det gör inte jag heller!)  så kan man väl kanske bli vänner? Kanske är det bara jag som alltid letar nya vänner också och inte bara en dejt? Men ni som har dejtat mer än mig kan ni svara på varför skitstöveln inte ens svarar något neutralt tillbaka? Är det vanligt? Varför är man så otrevlig i så fall att man inte orkar dra iväg ett sms? Jag har inte dejtat sen 10+ år så jag har ingen koll.

Känner igen det från båda hållen. Man träffas på en fest eller något, flirtar en massa mm. Sen ses man igen lite senare och en inser att inget vidare intresse finns. Jobbigt.

Varianten är att man träffas igen, fortsatt intresse, lovar att höras om en vecka när resan, tävlingen, semestern, jobbprojektet är klart. När man sen hör av sig som lovat får man en halv utskällning varför man inte hört av sig tidigare och sen en total undergivenhet för att få ses.

Gud vilket bra svar. Detta hjälpte mig jättemkt! Jag träffade en kille två ggr och han var såååå gullig, sen hade vi sex två gånger och efter det har han dissat mig. Fattar ju att han förmodligen tyckte jag var dålig i sängen och det ger mig så himla mkt ångest. Ditt svar hjälpte verkligen, ska börja tänka så egentligen. Det är som att när man blir dissad så vill man ha personen mer, faktum är att jag hade själv tänkt sluta träffa denna kille men när han hann först så vill jag liksom ha honom? Så himla konstigt. Det är som att jag vill att han ska ångra sig så att jag kan få dissa honom. Fan. Det måste ju vara något fel på självkänslan... Inte sunt alls.

Alla skriver bra och egentligen ganska självklara svar som att man ska älska sig själv och fråga sig om dejten duger istället för om man själv duger för dejten. Men det är lättare i teorin än i praktiken att tänka så tråkigt nog.

Sen undrar jag som anonym Tjej ovan varför man inte hör av sig alls om dejten kontaktar en? Även om jag inte skulle vara intresserad av en man så skulle jag ha så mycket klass och stil att jag svarar något för att det är så lågt och elakt att bara låtsas som ingenting. Speciellt i dessa tider med nummerpresentation och leveransrapporter då man vet att den berörda vet att man har sett att den har skickat något eller ringt. För nog är det få personer som är så konstiga eller har gjort bort sig så mycket på en dejt att dom inte ens förtjänar ett svar på ett kontaktförsök.

Jag frågade tidigare men gör det igen för jag fick inget svar. Är inte män intresserade av att kanske bara få en vän om ni inte hör kyrkklockorna ringa? Jag har alltid haft många killkompisar och även om jag inte skulle vilja dejta någon av dom så har vi oerhört roligt ihop och är goda vänner som gör saker tillsammans ibland. Tänker männen aldrig att "Jag vill inte bli sambo med henne men hon är trevlig att snacka med eller ta en middag med ibland"? Och för att det ska hända så måste man ju svara om hon hör av sig. Knäckefrågan är väl egentligen: Vad får en man att inte höra av sig alls på ett kontaktförsök från dejten? (Förutsätt nu att ni har träffats och att det inte är någon på andra sidan jorden på en dejtingsida som du har chattat med ett par gånger bara.)