Att om vi skaffar barn är det bara första gången för mig.
Att ta samma ansvar som bioföräldrarna men får inte alltid vara med på det roliga.
Att höra du är inte min mamma så du bestämmer inte över mig.
Att alltid bli syndad ut i fingerspetsarna av andra speciellt mammor.
Skulle ni skaffa barn så är det första gången NI tillsammans blir föräldrar. Och se det som en tillgång istället. Din partner kommer att bli en väldig stöttepelare som säkert har lite minne av hur spädbarnstiden var. Alla nyblivna föräldrar önskar att bebisar kom med en manual och du har tillgång till den manualen!
Du behöver inte ta samma ansvar om du inte vill och varför får du inte vara med på det roliga?
Just repliken "Du är inte min mamma" är barnets sätt att testa dig, så som barn gör, hela tiden. Beroende på vilket förhållande man har med barnet funkar ett skratt tillsammans med ett "bra försök där, gör som jag säger nu" som svar.
Alla blir synande oavsett vem man är. Skit i vad andra tycker och tänker. Bara du känner att du gör det bästa du kan så ska du stå rakryggad och väldigt stolt!
Det låter som att dina bonusar och din partner är väldigt lyckligt lottade som har dig