Den andre föräldern förstör semesterplanerna

Tyvärr krånglar han om det mesta. Känns som att det är hans sätt att fortfarande försöka kontrollera mig. Jag vill kunna ha en öppen dialog med honom när det kommer till barnen, men när han gör på detta viset så kommer effekten att bli att jag kanske inte säger nåt till honom framöver.

Vi har gemensam vårdnad.

Ja, jag har passen, han skrev på de papperna. Problemet ligger inte i att jag inte får ta barnen på en semesterresa utomlands utan i att jag inte får bila ner i Europa för att han har fått för sig att vi ska bli vägkapade och rånade. Jag pratade med familjerätten idag och de sa att den andra föräldern har (tyvärr) väldigt lite att säga till om när den andra föräldern har barnen under sin vecka.

Jag skrev det till honom men då hotade han med att om jag drar in det juridiska så får jag själv stå för konsekvenserna.

Nää tanken är att jag först kör till Holland där min nya kille bor. Sover där nån natt och sen åker vi söderut och vi behöver då ingen extra övernattning. Framme på plats stannar vi i 7 dagar. På tillbaka vägen stannar vi i Holland igen. Och några dagar senare kör vi till Sverige igen. Jag försöker få till av mitt ex att jag ska få ha lilltjejen 4 av hans dagar för då behöver jag inte stressa. Men han vägrar att svara på den frågan med Krånglar om allt, tyvärr.

Han tar aldrig semester och lämnar i stort sett inte närområdet. Det är första semesteråret sen skilsmässan så vi har inget avtal om extratider. Skulle han be om en extra vecka så hade jag självklart gett honom det. Jag började förbereda honom om att jag skulle iväg på semester redan i april. Redan då satte han sig på tvären. Jag har ställt upp på honom sen seperationen. Han ville tillfälligt byta helger så att han kunde jobba skift och självklart gjorde jag det även om det sabbade en helg jag redan hade planer för. Jag kör även till dagis samt hämtar barnet varje dag under hans veckor då han tycker att det är en onödig körning och att han skulle inte hinna till jobbet i tid. Jag gör allt han hitintills har bett om. Men han ställer inte upp för mig utan gör allt för att sabotera. Så nej, det är inte jag som gör allt krångligare, allt jag har bett om är att be om några extra dagar utav hans vecka och sen gjorde jag väl misstaget med att vara så pass ärlig att säga mina planer om att köra söderut i Europa.

Till en början skulle aldrig jag motsätta mig något som han vill göra med barnen för så mycket tillit har jag till honom när det kommer till det.

Sen har det hänt lite saker. Jag har nu "beviljats" att jag får köra. Men han sa att jag skulle läsa på om bilkapare och sen så sa han att om nåt händer med barnen så kan jag lika väl ta mitt egna liv annars skulle han se till att så hände.

Oro och aggression blandat i ett men äntligen kan jag släppa dessa funderingar :)

Tack alla för inputen, stärkande - som mindre stärkande.