Vad händer när S inte är största parti längre?

Det lär ju dröja ett tag till men den dagen S inte längre är störst blir det spannande att se hur LO reagerar.

Annars är nog det mest en känsla av glädje, lättnad och frihet som infinner sig. För att Sverige till slut visat att man kan vara mer än en enpartistat.

Sedan är det tillbaka till det politiska arbetsbordet som gäller.

Nja, inte ens då - om vi ska vara noga.

Däremot har sossarna länge, länge varit så förlamande dominanta att det inte så sällan i praktiken varit en enpartistat där sossarna liksom tagit över hela maktapparaen, från formella politiker till tjänstemannautövandet, och definitivt har det mentalt känts som en enpartistat.

På riksnivå har detta luckrats upp en del men på lokalnivå är det fortfarande många kommuner och landsting som fungerar som enpartivälde.

Av det skälet skulle jag gärna, gärna se S som tredje största parti under åtminstone några mandatperioder. Sverige behöver komma loss ur sosse-fieringens grepp.

Ensak som kommer att hända är att en massa S-politiker och politiska tjänstemän kommer att behöva leta nya jobb.

S kommer också att förlora en massa partistöd.

Om samtidigt SD och M växer inom LO-leden så att s blir i minoritet där också kan man börja fundera på om LO verkligen kommer att kunna fortsätta vara en anturlig del av S i form av finansiering och hjälp vid valkampanjer.

Tja, den arbetslöse S-politikern som är 30+ kommer inte att ha så mycket till val. Visserligen är "Rörelsen" stor men sååå himla många positioner som rektor för någon S-märkt folkhögskola finns det inte att dela ut.

Det skulle vara väldigt "intressant" att få se folk som gjort politiken till sitt yrke och sin karriär helt plötsligt stå utan det folkliga stöd som behövs för att få behålla sin position.

M har vuxit inom LO. SD växer säkert fortare. Det intressanta är om S kommer i minoritet inom LO. Vilka väljs till lokalombud då? Vem väljs till förbundsorförande då? Hur ställer sig en eventuell ny regim inom LO till det oreserverade stödet till just ett parti?

Framförallt gillar jag inte det grepp Socialdemokraterna har haft på Sverige.

 

Ett Sverige där du inte kunde/kan få kommunala toppjobb, eller ens medelhöga tjänstemannajobb, utan rätt partibok. Där partivänner gynnar partivänner, skandaler tystas ned och folk ges nya positioner någon annanstans i maktapparaten (den sk ?Rörelsen?) om det verkligen sket sig. Korruption på alla nivåer. Makten sågs som självklart tillhörande ett enda parti (och inte folket).

 

En gång i tiden var alla LO-medlemmar tvångsanslutna till det socialdemokratiska partiet och ingen i det Socialdemokratiska partiet, eller i LO, tyckte det var det minsta konstigt eller potentiellt odemokratiskt. ?För det facklig-politiska samarbetets bästa?, som det hette. Det upphörde inte förrän 1991. Till och med Berlinmuren och kommunismen hann falla innan dess.

 

Det är detta onda, mörka imperiums fall jag firar den dagen S inte längre är det största partiet.