Jag hatar att fylla år

Att komma ihåg födelsedagar har inget att göra med hur viktig någon är. Jag har glömt min sambos födelsedag, och det mera än en gång.

Endel vänner har aldrig någonsin gratulerat mig, andra gör sig till och med besväret att skicka ett kort ibland. Jag är inte viktigare för den som skickar kort, hon bara är en sådan som gärna uppvaktar andra.

Hur gör du när dina vänner har födelsedag?

Jag tänker på alla mina vänner ibland, men inte nödvändigtvis den dagen de har födelsedag. De vänner som själva firar lite, dem är det lättare att komma ihåg. De som aldrig ens talar om sin födelsedag (som min sambo), dem glömmer jag lätt.

Jag vill fira lite då jag har födelsedag, så då bjuder jag hem någon. Gör man så, då blir man garanterat uppvaktad! Jag tycker inte det är andras ansvar att se till att jag få en sådan födelsedag som jag vill ha.

Brukar du ordna något när du har födelsedag?

Jag hatar inte mina födelsedagar men jag vill inte bli uppvaktad av andra än min make och barn. Jag fyller jämt i år och tänker inte vara hemma på min födelsedag och jag tänker inte ha kalas/fest. Jag funderar inget kring vilka som kommer ihåg min födelsedag eller vilka som inte gör det eftersom jag själv inte alltid kommer ihåg allas födelsedagar och tycker att jag är en ganska bra människa ändå.

Men jag ÄR ensam, jag är det och det blir så mycket tydligare såna dagar.

Jag vill inte ha något firande, men det gör ont att år efter år bli bortglömd när jag vet att de andra i "gänget" firas. Vissa har tom blivit ivägdragna på spa, kryssning och dyl, jag får inte ens ett grattis och jag kan inte förstå varför jag aldrig riktigt räknas till..

Hur mycket bjuder du själv till när andra i "gänget" firas? Hänger du med på diverse upptåg när andra firas?

Eftersom du inte vill fira, så tror alla att du inte bryr dig om din födelsedag. Då är det ju inte så viktigt att komma ihåg den heller. Sådana som VILL fira, de blir ivägdragna på spa. Ingen köper en kryssning till en människa som inte vill fira sin födelsedag.

Hur många år är det sedan du bjöd till födelsedagsfest?

Ni verkar inte förstå vad det är jag säger.

Jag har aldrig någonsin sagt att jag inte vill fira till dem, det här är ingen känsla som bara kommit nu, utan den har jag alltid. Att jag inte hör till. Det är typ två av dem jag genuint känner vill ha mig med, de andra hör jag bara av när de behöver nåt.

Det jag säger är att det spär på ensamhetskänslan när man är efter år blir bortglömd.

Jag följer med på allt möjligt och är oftast bland de första att erbjuda min hjälp när vi ska göra något.

De har ingen anledning att tro nåt eftersom jag aldrig uttalat mig om det, jag hade blivit överlycklig om de ville ha iväg mig på kryssning, det jag säger är att det inte är DET som är det viktiga.