Inlägg från: malintherese01 |Visa alla inlägg
  • malintherese01

    Livrädd för snitt....

    Jag vet precis hur du känner!

    Jag väntar mitt andra barn nu om 5 dagar, så kan i princip starta när som helst, och överst bland rädslorna jag har är kejsarsnitt!

    Bebis har varit busig dom sista veckorna och vill inte alls ligga rätt. När vi kommit ut för vändningsförsök så har den legat med huvud neråt, för att dagen efter ligga i säte igen :/

    Så nu sitter jag och bara får "ta de som det kommer", och de känns inte kul alls :/

    De är just dom du säger, vetskapen om att ligga där vaken och veta om att dom skär i en, är ju fruktansvärd! :/

  • malintherese01
    cosinus skrev 2015-08-01 21:34:11 följande:

    Mitt tredje (av fyra) barn är född vaginalt i säte. F ö den bästa förlossningen då mjuk rumpa var mycket skönare att klämma fram först än hårt huvud :)

    Men då bebis inte riktigt växte enligt förväntningarna i magen hade jag ett snitthot över mig från v 28. Skulle bebis behöva ut så skulle det bli snitt. Vaginalt fick jag föda i säte om bara bebis vägde mellan 2 och 4 kg och förlossningen kom igång spontant men inte annars.

    Det var sjukt jobbigt, både ovissheten, rädslan för snitt och den allmänna inställningen att man bara kan vara förlossningsrädd för en vaginal förlossning. Jag upplevde noll förståelse för att verkligen vara rädd för snitt.

    Nu hade jag tur, det gick bra och jag fick föda vaginalt men jag förstår din rädsla till fullo.


    Det är ungefär detta jag står inför också. Skulle nu bebis ligga i säte när de drar igång så kommer jag vilja prova föda så! Men inga kontroller har ju gjorts på mig om hur stor bebis är eller så..

    Så jag har blivit tillsagd att om den ligger i säte när de är dags,men dom anser att ett snitt behövs så blir det ju det :/
Svar på tråden Livrädd för snitt....