BF april 2016

Hoppar in här! Plussade imorse!

Efter 14 månader oskyddat och 8 aktiva försök med ägglossningstest.

Har en dotter på tre år sedan tidigare. Känns mycket spännande med ett syskon!

Angående inskrivningssamtal, för mig kändes det första besöket hos barnmorskan nästan lite fånigt. Ingen letar info som gravida kvinnor och hon berättade inget som jag inte redan visste.

Senare är ju besöken mer spännande när man får höra hjärtljuden osv.

Om det inte var för att jag inom kort måste ta blodprov för att avgöra om det blir levaxin även denna graviditet hade jag väntat många veckor innan jag ringde. Med första barnet ringde jag inte innan i vecka 7.

Men kan förstå om det känns mer verkligt när man har varit på sitt inskrivningssamtal.

Vi väntar med att berätta tills vi passerat vecka 12.

Vi gjorde likadant förra gången och jag minns det som mysiga veckor när jag och sambon bar runt på vår lilla hemlighet. Gjorde oss starkare som par, känns likadant denna gången.

Skillnaden nu är att man får tänka på vad man säger, dottern har mycket stora öron.

Jag har haft små blödningar från och till en vecka tillbaka, är i vecka 8.

På gyn säger de att de inte tar emot kvinnor i tidig graviditet med småblödningar eftersom det är JÄTTEVANLIGT.

Verkar som hon kan ha rätt efter att ha läst i denna tråden. :)

Barnmorskan sade att det antagligen är slemhinnan eller livmodertappen som blöder.

Jag har bokat ett privat VUL till imorgon (7+2).

Har starka symptom med illamående, trötthet, spända bröst och hunger varvat med "sugen på inget, inte ens godis!" ;)

Vill ändå veta att det finns något där inne.

Blödde inte alls så här mycket förra graviditeten, och då endast efter sex.

Blir väldigt påverkad av blödningarna även om jag försöker vara försiktigt positiv.

Nervös väntan till imorgon!

Cellprov idag och som en bonus VUL!

Fick se ett hjärta som slog fint och "rätt" längd för 11+1. :)

Nu inväntar vi helgen och 12+0, äntligen dags att berätta nyheten för närmsta familjen och min lilla tjej som ska bli storasyster.

Väntar med att berätta på jobbet ett tag till, tänker mig iallafall till 14+0, tycker det är skönt så länge de inte vet. Börjar ändå äntligen må lite bättre, knappt något illamående och liiite piggare.