Inlägg från: Nonym |Visa alla inlägg
  • Nonym

    BF april 2016

    Milleman skrev 2015-12-26 21:31:50 följande:

    Hur mycket har ni gått upp i vikt hittills?

    Jag tycker det börjat bli tungt nu sista veckan. Svårt att sitta och äta. Trycker upp mot lungorna. Och min foglossning är ordentlig nu.

    Men bebisen sparkar som bara den. Igår så jag nästan tappade andan :D


    Har lagt på mig mellan sex och sju kilo, känner mig dock helt enorm :-P

    Min bebis har hittat en nerv som tydligen är kanon att sparka på, gör verkligen skitont, och det sker alltid vid olämpliga tillfällen
  • Nonym

    Vecka 26 idag

    Varit på mitt första samtal med Aurora bm och ska dit igen i januari, plus att jag skulle få tid till psykolog.. Känns bra att de tar min förlossningsrädsla på allvar!

  • Nonym
    Milleman skrev 2015-12-27 15:28:06 följande:

    Vad skönt att du känner dig nöjd! Det är ju en bra start :)

    Min läkare är mer rädd och nervös för min förlossning än vad jag är. Jag vet inte om jag borde vara mer orolig. Vill på tillväxtultraljud innan jag kan bli orolig.


    Jag hoppas att de ska kunna hjälpa mig så att jag känner mig redo för min förlossning, och allra helst så att jag känner att jag klarar av en naturlig förlossning, men om det inte går hoppas jag att jag blir beviljad snitt..

    Har svårt för sånt jag inte kan förbereda mig på, har Aspergers syndrom, och dessutom en hemsk upplevelse från min barndom från när min syster föddes hemma, så jag har oroat mig sen vi bestämde oss för att vi skulle ha barn ihop..
  • Nonym

    Kom på nyss att det är tre månader kvar till mitt beräknade bf idag!

  • Nonym

    Precis hemkommen från besök hos bm.. +5kg sen början av december. . *suck*

    Magbild från 1/1 (v. 26)

  • Nonym
    camillis86 skrev 2016-01-21 11:36:46 följande:

    Hej tjejer!

    hoppas allt är fint med er! måste få bolla lite tankar om det går bra.... Känner mig så jäkla nojig inför förlossningen, är fullständigt livrädd för att spricka å få bestående problem... (praktiserat på en avdelning med just denna typ av komplikationer efter grav, sfinker rupturer i olika svårighetsgrader mm under min utbildning)  och känner mig sjukt orolig och har önskar snitt... Var på BB Sthlm i tisdags och träffade en fantastiskt trevlig överläkare som diskuterade för och nackdelar med vaginal förlossning vs snitt.... självklart vill dom att jag ska föda vaginalt men jag får panik av bara tanken och vet inte hur jag ska göra. Har iaf fått i hemläxa att skriva ner sådant som skulle kunna underlätta för mig om jag nu ändå skulle våga mig på en vaginal förlossning.....

    Självklart vet jag att vag. förlossning är det bästa om allt går bra och önskar såklart att jag skulle våga men skulle aldrig förlåta mig själv om jag går sönder så pass mkt att jag får bestående skador, å andra sidan känner jag mig jättenervös för ett ev snitt också, med alla risker som finns att det kan bli svårare att skaffa ett till barn, placentaruptur och föreliggande moderkaka, usch å fy å blä! Jag vill ha ett tredje alternativ, typ ringa storken!!! :D nä men skämt åsido, hur resonerar ni? finns det någon mer här inne som har samma tankar å funderingar som jag har?

    kram på er"


    Jag är i samma sits som du, men har inte fått träffa läkare än. Har däremot varit hos Aurora och psykolog och försöker bearbeta min rädsla. Är rädd för att spricka och för att jag inte vet vad som kommer hända (har Asperger och jättesvårt för saker när ingen kan berätta vad som kommer hända) var dessutom närvarande när min syster föddes hemma (var då tre år) och det har nog bidragit rejält till att jag är så rädd. Min enda erfarenhet av barnafödande är när min syster föddes, och det gick allt annat än bra, som tur var överlevde både mamma och min syster, även om det var på håret.

    Jag VILL verkligen känna att jag vågar föda vaginalt, jag vill ju helst att mitt barn kommet till världen så, men har svårt att se att jag kan komma dit mentalt
  • Nonym

    Insåg precis att jag gick in i vecka 30 idag, känns som nedräkning på allvar nu!

  • Nonym

    Ni som vet något, är det svårt att bli sjukskriven/få graviditetspenning beviljat? Jag har ansökt om graviditetspenning från 60 dagar innan bf och väntar nu på besked.

    Igår efter jobbet hade jag så ont i rygg/höfter/knän så jag bokstavligen låg och grät i soffan i två timmar. Har ungefär två veckor kvar tills startdatumet på min sökta graviditetspenning, men jag har svårt att se att jag ens klarar jobba halvtid tills dess, än mindre heltid som jag gjort hittills

  • Nonym
    Josefine85 skrev 2016-01-27 08:37:07 följande:

    Svårt att säga. Beror lite på vad du har för yrke också? Jag är undersköterska i hemtjänsten, vilket är väldigt tungt!


    Jobbar inom industrin och som servicetekniker och lyfter/bankar/slår/bänder på plåtdetaljer hela dagarna. Svetsar och slipar mycket också. Sällan något väger under 40 kg, ofta väger det 70+, och måste ofta klättra på stegar samtidigt som jag bär på tunga saker (typ 25 kg). Finns tyvärr inget annat jag kan göra heller, och ingen som kan ta allt det tyngsta heller.
  • Nonym
    kvinna16780 skrev 2016-01-27 10:43:12 följande:

    Jag jobbar med sjukpenning på FK. Allt handlar om hur bra läkaren har skrivit läkarintyget. Det ska stå bra på funktionsnedsättning och aktivtetbegränsning. Har man ett tungt arbete så ska det också framkomma.

    Du som undrar om SGI -skydd. Ditt SGI är skyddat under sjukskrivning.

    Jag har också fått foglossning men då jag har ett sittastillande arbete så tänkte jag att jag får härda ut tills jag går på semester.


    Hur är det med graviditetspenning? Hur tungt arbete måste man ha för att beviljas 100% från 60 dagar innan bf?
Svar på tråden BF april 2016