Jag ligger i skilsmässa. Två gemensamma barn finns och det var ett långt förhållande som slutade på ett mycket smutsigt sätt från hans sida. Nu är jag i valet och kvalet om jag skatta tillbaka mitt efternamn som ogift. Hur har ni resonerat? Enda anledningarna att inte byta är dels att det är krångligt med allt det kommer innebära, och dels för att mina barn bär det efternamnet...
När vi skilde oss hade jag haft min mans efternamn längre än mitt flicknamn. Det var aldrig tal om att jag skulle byta tillbaka, varken från hans sida eller min. Ett namn som jag delar med mina barn, som jag trivs med, och som jag och alla andra identifierar mig med. Hade känts mycket konstigt att efter alla år gå tillbaka till flicknamnet.
Jag gjorde inte det även fast vi inte var gifta så hemskt länge och han och några till tyckte att jag borde ha gjort det.
Jag tyckte att det var enklast att behålla. Dels för processen i sig, dels för barnens skull och dels för min karriärs.
Några sura miner för några få håll kunde jag acceptera.
Jag bytte tillbaka innan skilsmässan ens hade gått igenom. Mina barn har alltid haft pappans namn och det är något vi aldrig tänkt på även om inte pappan har träffat barnen på 16 år nu. Det var liksom vi tre som var familjen i alla år. Nu kan mina barn byta efternamn själva om de vill men de har väl vant sig med det dom har hetat hela livet.
Nu är jag inte gift, men jag hade nog inte bytt tillbaks till det gamla efternamnet. När jag tänker efter är ju faktiskt en hel massa som i så fall måste ändra. Körkort, pass, kreditkort och alla diverse olika kundkort o bibliotekskort. Sen är min privata email förnamn.efternamn och den är ju kopplad till en jäkla massa nätsidor, Jobb mailen är även den förnamn.efternamn och namnbricka och namnskylt har jag också.. Nej jisses, behåll namnet du bara!
Jag skulle absolut byta. Nu har jag inte ens bytt efternamn fast jag är gift, men jag tycker att det är som att man är osjälvständig och lite omyndigförklarad när man har kvar sitt ex efternamn när man inte är gifta.
Jag skulle absolut byta. Nu har jag inte ens bytt efternamn fast jag är gift, men jag tycker att det är som att man är osjälvständig och lite omyndigförklarad när man har kvar sitt ex efternamn när man inte är gifta.
Jag bytte tillbaka snabbare än skilsmässan gått igenom. Var ensam med mitt namn som gift och mitt flicknamn är ett vanligt "sonnamn" Men det kändes helt fantastiskt att byta tillbaka. Mina barn heter samma som mitt ex men det gjorde de även innan vi gifte oss.
Jag har tvekat hit och dit också, men jag vill heta likadant som mina barn - framförallt som det är jag som har alla kontakter med skola, vård och allting överhuvudtaget. Mina barn har sagt att de byter efternamn om jag gör det, men jag anser att det är en fördel för dem att ha kvar samma namn som sin pappa. Detta eftersom det namnet hör till en stor och lojal släkt, som barnen kan vända sig till i alla väder. Jag har själv en liten släkt som bor långt borta.