Till förskolepedagoger - sluta misstänkliggöra oss föräldrar
Hej FL.
Jag har nu haft min dotter i förskolan i ett års tid. Allting går jättebra på dagis, pegagogerna och förskolan är jättebra. Men det är en sak som skaver lite grann, och det är att vi som föräldrar då och då misstänkliggörs. Som om vi försöker "dumpa" vår dotter på dagis när hon egentligen borde vara hemma.
Några exempel:
Misstänkt sjukdom - Om vår dotter visar minsta symptom på något alls, vill gärna dagis att hon är hemma. Även om vi som föräldrar vet att det inte är något fel på henne, och vi borde ju veta bäst. Vår dotter hade en fas då hon inte tuggade maten ordentligt, satte i halsen och hostade så hon kräktes ganska ofta. Beskedet från förskolan är lika enkelt som kompromisslöst: Vår dotter ska vara hemma 48h efter sista kräkningen. Efter fjärde vabbningen på en månad (inget av tillfällena var magsjuka) så fick jag nog, om hon kräktes hemma på samma sätt som ovan så skickade jag henne till dagis ändå. Kräktes hon på dagis hade jag tyvärr inget val. Självklart var hon aldrig magsjuk vid dessa tillfällen.
Hämtnings- och lämningstider: Som föräldrar försöker vi göra vårt bästa att passa tiderna och höra av oss ifall det kör ihop sig. Men då både jag och min partner har ganska fria jobb - vi jobbar mycket när det krävs och kan gå lite tidigare när det är lugnt - så blir det ibland lite knasigt. Ändå känner man sig som en ond människa ifall man kommer en kvart sent, trots att man hört av sig och meddelat. Vissa dagar har vår dotter fått vara kvar till 17, då känner man sig verkligen som en usel människa eftersom dagis i princip är tomt och man får ett huvud på sned som säger "jaha, körde det ihop sig idag"... (hallå, de flesta har arbetstid till 17)
Många gånger när något händer vill jag försöka ha en diskussion med pedagogerna. Om min dotter visat något litet symptom men jag tror det är lugnt, så informerar jag gärna om det och vill vara överens om att jag tror hon klarar dagis... men pedagogernas inställning är i princip alltid: bäst att hon är hemma.
Jag: "hon hostade igår men nu är det bra"
De: "ja men då är det nog bäst att hon är hemma"
Jag: "hon fick ett vaccin igår och hade lite feber direkt efter, men nu är hon glad och pigg"
De: "ja men då är det nog bäst att hon är hemma"
Jag: "hon snorar"
De: "ja men då är det nog bäst att hon är hemma"
(ALLA barn snorar på vintern)
Ni förstår.... Jag har helt enkelt slutat informera förskolan ifall min dotter har varit lite hängig dagen innan, ifall jag bedömer att hennes allmäntillstånd är bra. För då känns det som att dagis bara vill skicka hem henne. Vi brukar hellre fria än fälla när det gäller hennes hälsa, vi är inte föräldrarna som dumpar en sjuk unge på dagis.
Ibland känns det som att ni inte alls vill att dottern kommer till dagis, och belastade er pedagoger. Er arbetsbelastning och miljö är inte mitt fel som förälder, ta upp det med era chefer som får ligga på politikerna.
Ja, jag förstår att ni pedagoger stöter på många rötägg. De som försöker lämna barnen på dagis med 39 graders feber eller ögoninfektion. De som kommer nyduschade kl 18.30 efter att ha hunnit med ett spinningpass varje dag efter jobbet och hämtar. De som kanske rentav drar på semester utan barnen, låter barnen vara på dagis och låter far- eller morföräldrar ta hand om dem på kvällar och nätter. Men de flesta av oss är inte sådana. Vi försöker bara få det berömda livspusslet att gå ihop.
