Hur gammal är hon?
När hon umgicks med sina vänner så såg hon nog hur livet kunde vara. Det är bra mycket enklare utan barn, men nu har ni ju faktiskt barn tillsammans som ni har ett gemensamt ansvar för. Barnet försvinner inte bara för att ni separerar.
Jag hade nog börjat med att prata om hur livet isär skulle se ut. Hur ska ni lösa det med barnet? Vad är det hon saknar i det liv ni lever nu?
Går det att hitta någon medelväg?
Jag tror att det är många som känner att de fastnat i livet om det går lite för fort och man inte är helt redo för det. Hus och barn gör ju att man blir lite låst. Hon kanske känner att hon skulle vilja göra fler saker och "hitta sig själv" innan hon stadgar sig med villa, Volvo och vovve.
Hon har ju inte hunnit "leva livet" som nu hennes vänner gör, dvs. leva utan ansvar, jobba och ha massor med pengar och kunna göra allt det där man inte kunde göra när man var fattig student.
Angående din idé om att ta med henne till en familjerådgivare så tycker jag att du behöver förankra det hos henne så att hon faktiskt vill gå dit.