Drogberoende pojkvän och är gravid
Ts
Har precis läst hela tråden.
Hur gick det med allt?
Ts
Har precis läst hela tråden.
Hur gick det med allt?
[quote=76044248][quote-nick]Anonym (Hopplös) skrev 2015-11-25 11:05:22 följande:[/quote-nick]Hej,
Han lyckades sluta med drogerna men efter ett tag började han ta till alkohol istället...
Han är en person som blir sjukt otrevlig när han dricker och inser inte när han druckit för mycket och bör sluta. Numera dricker han flera gånger i veckan och det har faktiskt gått så långt att han slagit sönder dörrar, kastat dator och bilnycklar som han sen inte hittar för han kommer inte ihåg.
Sist gång tyckte jag det hade gått så långt att jag hörde av mig till hans mamma som kom förbi så hon fick se hur han beter sig. Jag kände det va dags att inte längre dölja problemen för alla... Hon har bokat en tid till honom på psyk men som han vägrar att gå på. Han tycker nämligen inte att det är han som har problem utan alla andra.
Så ja, jag sitter i en jävligt jobbig sits och jag vet inte om jag ska stanna kvar och kämpa eller ge upp helt och hållet. Jag försöker så gott jag kan att hjälpa honom men han ser det inte.[/
Jag förstår att detta måste vara väldigt jobbigt.
Missbrukare är ju väldigt egoistiska fastän dom kan va hur fina som helst.
Jag hade ju tur i oturen, mitt ex visste att valde han drogerna va jag borta och suget blev för stort så det tog slut ganska naturligt.
Har vart jävligt ledsen över hans val.
Men känns ändå bra för detta va något han valde och inre jag. Så det finns inget jag kan ångra utan det är bara att gilla läget.
Har du funderat på att lämna?
Till facit
Fast droger är olagliga, det han skulle ha gjort är att gå till en läkare och bli ordentligt utredd och sedan på laglig väg få rätt medicin.
Han tar den fega och snabba vägen ut nu genom att dricka,
Okej ts
Det låter iof mer i mina ögon som att han inte vill sluta dricka eller självmedicinera sig och att det är därför han inte vill svara.
När tänker du ta hand om dig själv och när är det din tur att få det du vill?
Är du verkligen lycklig nu?
Kan du tänka dig ett helt liv i detta?
Visst är det så. Han vill kunna göra som han vill men ha kvar mig. Och det fungerar tyvärr inte för mig.
Jag vill inte uppfostra ett barn i en miljö där pappan ska dricka hela tiden och där säger jag också stopp till han.
Jag har redan kollat upp med banken ifall jag har möjlighet att köpa ut han om det skulle vara så och det verkade ok.
Jag är inte alls lycklig (förutom då han är på bra humör och faktiskt visar lite kärlek). Alltid tänkt att denna period när man är gravid ska vara "min" tid, att jag för en gångs skull kan bli lite bortskämd. Istället får jag slita som ett djur med ALLT + hans beteende...