• ledsen mamman

    mitt barn är sjövild!

    Mamma till barn på 16-månader. Eftersom jag är förstagångsmamma vet jag inte om detta är normalt eller om det är något fel på mitt barn därför vill jag gärna höra era reflektioner.

    Till problemet, mitt barn, eller rättare sagt mitt barns temperament gör mig vansinnigt trött! Allt är en kamp med hen eftersom hen hela tiden motarbetar mig. Byta blöja går inte utan flera vändor på skötbordet, tar uppemot en timme att natta och givetvis skrik under tiden, vägrar öppna munnen vid matning och det ska vara stimuli i form av nya leksaker hela tiden annars klättrar hen på väggarna, hen skriker dagarna igenom och springer runt konstant och klättrar upp på möbler och river ner tavlor och kastar sig ibland ned för soffor på marken utan att tänka sig för, lyssnar aldrig på nej. Hen pratar inget eller försöker härmas utan har lärt sig att allt hen behöver är art skrika. Jag orkar inte mer! Det finns ingen tid att göra något eget och min man och jag har Ingenting av en fungerande relation tillsammans längre, vi är helt slutkörda! Ingen mor och farföräldrar dom vill ställa upp som avlastNing någonsin eftersom han är så krävande. Förskolepersonalen pallar inte att ge honom mat eftersom det kräver sitt och inte heller att få honom att sova vilket gör att han är vildare och surare än någonsin efter dagis. Märker att han far runt och är överlag "mer" än de andra barnen. Någon med erfarenhet? Hur orkar/orkade ni? Själv har jag tappat livsgnistan helt...

  • Svar på tråden mitt barn är sjövild!
  • lövet2

    Det enda jag reagerar på är att han inte pratar. Vid 16 månader borde han kunna säga åtminstone Mamma, Pappa och något mer ord.
    Allt annat låter fullt normalt, fast det verkar nog som att ni har lite för höga förväntningar på honom i vissa fall och för låga i andra.
    *Han ligger inte stilla på skötbordet. Nej, det brukar de inte göra. Det var därför de uppfann Up&Go, så man kan byta blöja stående.
    *Han lyssnar inte på nej. Personligen säger jag inte ens nej till så små barn, men det är jag det. Ett ytterst meningslöst ord i den åldern. Vettigare att helt enkelt hindra dem från sådant de inte får göra.
    *Han gapar inte. Nej, han vill antagligen äta själv. Jag skulle inte heller gapa om någon försökte mata mig.
    *Springande, skrikande och problem att somna - det är vanliga problem hos barn som nyligen har börjat på dagis. Det är en inkörningsperiod där, när mycket kan strula.

    Men som sagt var - att han inte alls kan prata, det borde ni ta upp hos BVC.

  • Sallysally

    Min blir mer krävande när vi ej ger uppmärksamhet leker m.m och e trötta. Leker ninoch pratar läser e ute m,m? Ni bör kunna ha kul ihop med ert barn ibland och inte bara tycka de e jobbigt. Trots de e de ibland så klsrt

  • Phillippa

    Min son är också vild men blir två år om en månad och har lugnat sig betydligt. Han gillar inte heller mat och öppnar inte heller munnen när det är matdags. Vi får ta med välling till förskolan så att han får i sig något!

    Vi köper numera mat på mat.se för det går inte att handla med honom. Han klättrar ur vagnen och springer iväg...

    Han måste aktiveras under dagen och vara ute mycket. Då är han go och glad :). Annars kryper det i kroppen på honom och han blir arg och frustrerad.

  • ssa123

    Låter som min dotter på 17 månaders. Förutom att hon säger några ord och gillar att äta. Men hon ska äta själv.

    Det jag reagerar på är att pedagogerna inte pallar att ge honom mat??? Utveckla gärna det! Varför gör dom inte det?

Svar på tråden mitt barn är sjövild!