Ledsen sjuåring

Hej allihopa!

Jag känner mig alldeles förtvivlad. Min sjuåriga son är inte sig själv längre, han gråter om kvällarna och håller sig för sig själv. Jag försöker trösta och stimulera honom efter bästa förmåga, men jag lyckas inte få honom att bli glad igen.

Han fick en lillebror i slutet på april, men i och med att jag studerade fick han gå kvar på fritids under vårterminen. Nu får han inte det längre. Varje dag får jag jaga honom runt hela skolan, det tar oss trekvart att lämna skolområdet, för han vill inte gå hem. Varje dag slutar det med att han står handfallen med tårar i ögonen och frågar mig varför han inte får vara på fritids som alla andra. Det gör så hemskt ont.

Hemma säger han ofta att han önskar att bebisen ska flytta till en annan familj så han får vara med sina kompisar igen. Han sätter sig på gungan när han kommer hem och sitter där ledsen i minst en timme innan han går in och målar själv eller frågar om Ipaden. När jag frågar hur dagen varit säger han att alla pratar om vad dom gjorde på fritids dagen innan och att han aldrig känner att han får vara med och leka på riktigt.

Jag vet inte vad jag ska ta mig till. Kontaktade rektorn för att höra om det finns möjlighet att få dispens, hennes svar var ungefär "ta med kompisar hem och sluta gnäll". Och det är ju en fin lösning, men den orken har jag inte kvar. Jag har tre barn 7-0 år och det är rätt mycket arbete redan, att dessutom låna med ett barn från fritids orkar jag inte göra varje dag.

Jag har ringt runt till kommunensverksamheter och öppna förskolan är enbart till för barn upp till sex år, fritidsgården är numera stängd. Inte ens kyrkan har aktiviteter för barn över 6 år. Vi har en lekplats några kilometer bort, men där är bara små barn. Jag vet inte vad jag ska hitta på. Jag vet inte hur jag ska få tillbaka min vanliga glada kille igen.

Det var inte min mening att förstöra äldste sonens liv genom att skaffa en bebis. Det gör ont hela vägen in i själen.