• annajohann

    Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(

    Det är så att jag har ett litet dilemma. När min man var gift med sin nuvarande exfru var han högt uppsatt och de bägge hade en mycket god ekonomi. Det har resulterat i att deras två barn har närmare en miljon var i fonder och sparande på banken. I nuläget när vi två är gifta och har tre gemensamma så ser inte situationen densamma ut tyvärr. Han tjänar ungefär 25.000 innan skatt eftersom att han blev av med sitt jobb 2010 och jag tjänar 18-000 innan skatt. Eftersom vi lever ganska dyrt och så, resulterar det i att vi knappt kan spara åt våra gemensamma barn. Vi har tre stycken tillsammans.


    De har knappt 5.000 kronor var och det där att de ska uppnå en miljon, eller ens hälften känns långt borta. Eftersom jag anser att mannen borde behandla barnen lika har jag föreslagit att han kan splitta på sparkontorna emellan våra gemensamma och bonusarna då de inte ens är 18 än och har alltså inte fått ut pengarna. Han vägrar dessvärre och tycker att vi ska utgå från vår ekonomiska sits pga att hans exfru också har bidragit till bonusarnas sparande. Men det gör så ont att veta att när bonusarna blir vuxna kommer de få en så stor kickstart med ekonomisk hjälp. Deras fonder och aktier växer ju, medan våra gemensamma max kommer uppnå 50.000 som det ser ut nu. Det är ju givetvis en prioriteringsfråga men i nuläget har vi verkligen inte råd till att lägga undan till dem. När jag räknat på det ser det ut som att våra gemensamma endast kommer landa på mellan 30-50 tusen när de tar studenten :( Och där får man se bonusarna med mer pengar än vad jag ens har på mitt sparande...


    Dessutom har jag tagit upp frågan om varför min man inte vill ta chefspositioner när han blir erbjuden och då får jag bekräftat att han tackar nej för att han är trött på att jobba mycket och vill hellre vara hemma mer och träffa alla sina fem barn. (Vi har bonusarna här varannan vecka ungefär). Och det känns bara så surt att veta att mina också kan få det lika gott ställt om han bara velat jobba mer...


    Finns det något någon känner till att jag kan göra? Eller tips på hur jag kan formulera mig till min man för att få han att ändra sig? Känns så orättvist bara :(

  • Svar på tråden Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(
  • Anonym (fakta)
    Ess skrev 2015-09-04 22:57:45 följande:
    Då kan vi lika bra leka med tanken att mamman shoppat upp sina pengar och pappan ensam sparat till barnen................
    Det kan vi inte för Ts skriver att mamman har sparat pengar till dem.

    Men hur fördelningen har sett ut kan vi endast spekulera i och Ts verkar ha flytt tråden.
  • Anonym (Faderslös som omyndig)
    Ess skrev 2015-09-03 21:29:36 följande:

    I denna tråden försvaras det att en pappa gör ekonomisk skillnad på sina barn. Det sägs att tid är mer värd än pengar, men även där blir det orättvist eftersom även de tidigare barnen får ta del utav hans tid nu.

    I den andra tråden så är åsikten att ts som inte har några band till barnen, det är hennes partners barn. Att hon även ska ge dem en del av hennes arv, bla för att det inte ska bli orättvist, för de är ju en familj och andra liknande bullshit argument.

    Fy fn för föräldrar som gör skillnad på sina barn, men sen förväntar sig att utomstående ska behandla deras barn lika med sina egna, gärna lite bättre.


    Vilken andra tråd? Jag diskuterar topic i den här tråden och det blir nog enklare om du tar den andra frågan i den andra tråden eftersom det uppenbarligen inte är samma personer som diskuterar i de olika trådarna.

    Och på vilket sätt blir det där med tiden rättvist? Hans äldre barn har under åren pappan hade ett mer välbetalt men också krävande arbete fått mindre tid med sin pappa än TS barn nu får. Ska allt vara så dj-a lika så kan man ju fråga hur du tänker att han ska kompensera de äldre barnen för det?

    Hur ska han kompensera de äldre barnen som bara bor hos sin pappa "ungefär varannan vecka" när småsyskonen har tillgång till pappa hela tiden? De får ju som sagt max hälften så mycket pappatid som de yngre om de fortsätter som de gör nu (och inte, som du föreslår, skickas över till mamman för att TS familj ska kunna flytta till mindre och spara till de yngre barnen).

    Hur ska de äldre barnen kompenseras för att de inte får leva i en familj med både mamma och pappa sådär som TS barn som slipper åka mellan två hem för att få tid med sina båda föräldrar?

    Hur ska de kompenseras för att de är påtvingade en styvmor som missunnar dem vad deras föräldrar gemensamt sparat ihop åt dem?

    Millimeterrättvisan som du tycker är så viktig måste väl i så fall gälla allt. Betyder det att TS och hennes man borde separera så att deras barn också får leva vv-tillvaro?
  • Ess
    Påven Johanna skrev 2015-09-05 09:17:39 följande:
    Men det är väl för att hans äldsta barn är vuxna och har flyttat hemifrån? Sluta skriva på det där sättet, folk tror att du är ett känslolöst rövhål och fullt så illa är det ju trots allt inte.
    Faktum är att han redan från början innan de var myndiga, ville se till att de små skulle få samma utgångslägen när den dagen kommer. 
    Även farfar ville att de skulle ha lika mycket från honom som de andra barnbarnen. Han hade dessutom möjligheten att sätta varsin klumpsumma åt dem. 
    Varken jag eller min man hade förväntat oss det, men det kändes väldigt bra inuti, när han tog upp ämnet och visade att han tänkt på det och ville va rättvis mot alla. Även om han inte haft de ekonomiska möjligheterna att ge en summa åt dem, så hade det känts bra bara det att han tog upp det och ville göra något.

    Därför provocerar det mig med en pappa som skjuter undan ts förfrågan om att det ska bli lika mellan hans barn, och det provocerar ännu mer när han tas i försvar.
  • Påven Johanna
    Ess skrev 2015-09-05 09:57:58 följande:
    Faktum är att han redan från början innan de var myndiga, ville se till att de små skulle få samma utgångslägen när den dagen kommer. 
    Även farfar ville att de skulle ha lika mycket från honom som de andra barnbarnen. Han hade dessutom möjligheten att sätta varsin klumpsumma åt dem. 
    Varken jag eller min man hade förväntat oss det, men det kändes väldigt bra inuti, när han tog upp ämnet och visade att han tänkt på det och ville va rättvis mot alla. Även om han inte haft de ekonomiska möjligheterna att ge en summa åt dem, så hade det känts bra bara det att han tog upp det och ville göra något.

    Därför provocerar det mig med en pappa som skjuter undan ts förfrågan om att det ska bli lika mellan hans barn, och det provocerar ännu mer när han tas i försvar.
    Ja, fast det var ju inte vad du skrev och heller inte vad den andra medlemmen reagerade över. Du skrev att din man prioriterar sina yngsta barn. Om han gör det nu efter att ha prioriterat de äldsta tidigare (eller efter behov då, får man väl anta) så är han ju bara rättvis medan du fick det att låta som om han sket i de äldsta. 

    Jag har aldrig förstått på dig som om din man varit en usel pappa åt sina äldre barn? Eller?

    Jag tycker som du i sakfrågan i den här tråden. Men mig provocerar det också när kvinnor i stil med ts själva helt verkar sakna driv att uppnå de mål de ser för sig. Att bara sitta och gräma sig och vilja att andra ska klara biffen är inte direkt hur min livsåskådning tar sig uttryck. Ts har som önskemål att mannen ska arbeta mer för att kunna spara som han gjorde tidigare, men att hon själv skulle arbeta mer för att kunna spara som före detta hustrun kunde göra - ja, det verkar inte finnas med som något alternativ. Eller har jag missat något kanske? Tråden är ju lång.
  • My Little Man
    Anonym (fakta) skrev 2015-09-04 22:31:29 följande:

    Om pappan ska spara ihop 500 000 var till de yngre, under låt säga 15 år, så får han lägga undan 8333 kronor per månad... Det innebär en kraftig sänkning av levnadsstandarden under småbarnens hela uppväxt. Det innebär att han har 10 000 kronor kvar varje månad till att betala boende, mat, transporter, kläder, leksaker, mobil osv.

    Tillsammans med Ts 14 000 så har de alltså 24 000 per månad för att försörja hela familjen. Har familjen sen hyfsat billiga boendekostnader på 10 000 per månad, så har de hela 14 000 kvar till kläder, mat osv till alla. Plus barnbidragen då. Jippie, det blir som en fest på slottet, hela uppväxten för de små, eller hur? :)


    Hallo!! Jag har skrivit "spara på samma sätt (där sätt är kärnan i meningen!) som har gjorde till de äldsta! Alltså i fonder!! Det var någon här som spekulerade kring att det inte var så säkert att mannen och exet egentligen hade sparat så mycket, men att de hade växt eftersom de sparat i fonder.
  • firebird

    Klart bonusarnas pengar INTE ska gå till er gemensamma! Det var ju något han och hans förra fru sparande med sina gemensamma pengar. Om hans ex fru skaffar nya barn ska hon oxå få nalla utav dom till sina nya?? Inte nog med att barnens föräldrar skiljer sin och skaffar nya partners utan deras nya barn ihop ska även få pengar utav DERAS sparande?? Kan du bli en värre styvmamma?
    Förstår att du vill det bästa för dina barn men låt det inte gå ut över hans andra.

    Att han inte tar chefs är en annan femma. Chefs jobb tar väldigt mycket tid! Efter ett kraschat äktenskap och kanske dålig kontakt med sina barn så kanske han hellre vill prioritera tiden med familjen?

  • Anonym (fakta)
    My Little Man skrev 2015-09-05 19:51:44 följande:
    Hallo!! Jag har skrivit "spara på samma sätt (där sätt är kärnan i meningen!) som har gjorde till de äldsta! Alltså i fonder!! Det var någon här som spekulerade kring att det inte var så säkert att mannen och exet egentligen hade sparat så mycket, men att de hade växt eftersom de sparat i fonder.
    Fonder har ingen garanti för att gå bra. De kan sätta in 100 000 och bara ha hälften kvar när barnen är 18. De kan sätta in 100 000 och ha 500 000 när barnen är 18. Det finns ingen garanti.
  • Ess
    Påven Johanna skrev 2015-09-05 10:16:07 följande:
    Ja, fast det var ju inte vad du skrev och heller inte vad den andra medlemmen reagerade över. Du skrev att din man prioriterar sina yngsta barn. Om han gör det nu efter att ha prioriterat de äldsta tidigare (eller efter behov då, får man väl anta) så är han ju bara rättvis medan du fick det att låta som om han sket i de äldsta. 

    Jag har aldrig förstått på dig som om din man varit en usel pappa åt sina äldre barn? Eller?

    Jag tycker som du i sakfrågan i den här tråden. Men mig provocerar det också när kvinnor i stil med ts själva helt verkar sakna driv att uppnå de mål de ser för sig. Att bara sitta och gräma sig och vilja att andra ska klara biffen är inte direkt hur min livsåskådning tar sig uttryck. Ts har som önskemål att mannen ska arbeta mer för att kunna spara som han gjorde tidigare, men att hon själv skulle arbeta mer för att kunna spara som före detta hustrun kunde göra - ja, det verkar inte finnas med som något alternativ. Eller har jag missat något kanske? Tråden är ju lång.
    De små har blivit prioriterade så tills vida att små barns behov går före en tonårings vilja att tex få skjuts, när dom kan ta bussen istället. Små barn tar ju som bekant en hel del tid och ork.

    Om man drar en parallell med ts, så sparade han och mamman till de stora när de var gifta, han tjänade bra på den tiden. Sedan efter skiljsmässan så slutade han med det. Sedan när våra små kom, så ville han att även de skulle få en grundplåt med sig, och då började han (vi) spara åt dem. De stora hade redan en rätt stor summa på kontot, så det var aldrig aktuellt för honom att spara mer åt dem. Han prioriterade att de små ska få ungefär samma när de blir äldre.

    Sen om man tycker att det är en bra eller dålig prioritering är ju upp till varje person att själv ta ställning till. 
    Vissa tycker att små barn ska ställas undan i garderoben för att inte inverka alls på de tidigare barnens liv.
  • Anonym (fakta)
    Ess skrev 2015-09-06 10:26:44 följande:
    De små har blivit prioriterade så tills vida att små barns behov går före en tonårings vilja att tex få skjuts, när dom kan ta bussen istället. Små barn tar ju som bekant en hel del tid och ork.

    Om man drar en parallell med ts, så sparade han och mamman till de stora när de var gifta, han tjänade bra på den tiden. Sedan efter skiljsmässan så slutade han med det. Sedan när våra små kom, så ville han att även de skulle få en grundplåt med sig, och då började han (vi) spara åt dem. De stora hade redan en rätt stor summa på kontot, så det var aldrig aktuellt för honom att spara mer åt dem. Han prioriterade att de små ska få ungefär samma när de blir äldre.

    Sen om man tycker att det är en bra eller dålig prioritering är ju upp till varje person att själv ta ställning till. 
    Vissa tycker att små barn ska ställas undan i garderoben för att inte inverka alls på de tidigare barnens liv.
    Kan han tänka sig att spara mer till de yngre än till de äldre? Har han ensam tänkt spara lika mycket, eller mer, som han och mamman gemensamt sparade till de äldre?
  • Ess
    Anonym (fakta) skrev 2015-09-06 10:29:20 följande:
    Kan han tänka sig att spara mer till de yngre än till de äldre? Har han ensam tänkt spara lika mycket, eller mer, som han och mamman gemensamt sparade till de äldre?
    Det beror på hur investeringarna går, det kan bli mer eller mindre. Det skiljer en hel del i ålder så värdet på pengarna är nog inte riktigt samma när våra blir myndiga.

    Vi ska spara tillsammans. Men utav olika anledningar så har vi gemensamt blivit tvungna att ta ett beslut att jag jobbar väldigt lite under en tid nu. Under den tiden så är det bara han som sparar, han står även för en större del av de gemensamma utgifterna.
Svar på tråden Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(