Varför ska man inte hämnas oförrätter?
Jag har börjat bli ganska irriterad på svenskars generella inställning att man "ska inte hämnas för det slår tillbaka på en själv" och floskler som att "Den som gör andra illa mår själv dåligt" och att det skulle vara ett tillräckligt "straff".
Om man ska se till den universella lagen, som många "fritänkare" åberopar, att det man ger ut kommer tillbaka, så borde ju hämnd vara en logisk handling, eftersom man ger igen på någon som har gjort en själv illa. Och varför inte ta "den universella lagen" i egna händer då?
Varför är svenskar generellt så rädda för att hämnas? Tycker det är en ganska mesig och likgiltig inställning som innebär att folk ska kunna komma undan vilka beteenden som helst utan att lära sig någon läxa. För DET är absolut inte logiskt. Det finns människor som blir prövade och får ta skit från andra hela tiden trots att de är snälla och hjälpsamma mot andra, samtidigt som det finns uppenbara skitstövlar som kan bete sig hur som helst mot andra och komma undan med det och må bättre än genomsnittet.
Borde man inte hjälpa till att jämna ut det hela lite så att det blir rättvist?
Så kommer kanske någon floskelspottande typ och säger "Livet är inte rättvist".
Men som jag anser måste man jobba för att livet ska bli rättvist, så att de snälla och hjälpsamma får bättre liv samtidigt som man förstör för de välmående skitstövlarna. Om ingen annan hakar på kommer åtminstone jag se det som en av mina livsuppgifter...
Menade inte något illa. Vi kan skriva "andra generationens pojkar m ursprung från MENA-länderna". Det är iaf min erfarenhet som uppvuxen i förorten.