Majbebisar 2016

Hej hej!

Hoppas det är ok att ja gropar in här...Väntar nummer två, en flicka, BF 8/5. Är alltså i v 31 (30+2). Har en dotter född sep -11 sedan innan. De andra maj-trådarna som jag skrivit i, är helt oaktiva, så hoppas verkligen på mer aktivitet här inne. 

Undrar med om detta med fixering, har helt glömt när min dotter fixerade sig och undrar när det brukar ske och hur man vet att de gjort det?

Känner att det börjar bli alldeles för tungt nu och vill att tiden ska gå otroligt snabbt, foglossningen jag hade i v. 12-20 pausade under de senaste tio veckorna och är nu tillbaka och ännu värre...har riktigt ont i höften :( Oavsett hur jag ligger när jag sover :(

Hej alla

Helt ny här har BF 22 maj enligt ul, andra barnet för oss. Har ett litet yrväder på 11 månader så vi kommer få fullt upp till sommaren förutom lite foglossning och extrem trötthet emellanåt (inte så konstigt med småbarn och jobba heltid) så mår jag än sålänge jätte bra.... längtar så till maj <3

Är det någon mer än mig som har en helt oförstående sambo?? Min sambo klagar på att jag är trött och grinig hela tiden och förstår inte att jag inte orkar lika mycket längre. För att ge en inblick i min vardag ger jag gårdagen som exempel... Jag jobbar heltid, hämtar sonen (då min sambo har bilen med 5 dörrar får jag så fint använda vår 3-dörrars...) baxa in 3-åriga sonen genom framdörren till baksätet eftersom det är krockkuddar fram och han sitter bakvänd i baksätet. Hem, baxa ur sonen, äta mellis, baxa in sonen i baksätet igen, skjutsa dottern till stallet. Därefter till mataffären, ur med sonen, handla, in med sonen, till servicestället för att hämta paket, ur med sonen, in med sonen, tillbaka till stallet, dotterns telefon urladdad, ur med sonen, hämta dottern, in med sonen, hem. Gråtfärdig av trötthet ber jag sambon laga mat (jag hade ju handlat). Han lackar ur och tycker att jag bara är trött o grinig! Kan tillägga att jag egentligen inte får plats att klämma mig in i baksätet på bilen med min mage (och höfter) samt att sonen oftast är som en planka. Jag är 31 fulla veckor och vågar inte ens tänka på hur det här ska fortsätta. Helt förtvivlad just nu!

Oj, grymt ju! Stort GRATTIS! Helt otroligt att få nytt jobb som höggravid . Jag menar, i mitt fall verkar hjärncellerna ha försvunnit helt. Jag skulle aldrig fixa att skriva en vettig ansökan eller prata på intervju. Superbra ju! Grattis och lycka till .

Vi är på förlossningen, har blivit stoppade så mycket de bara kan med bricanyl subkutant , tractocile dropp och smärtstillande. Nu har dygnet gått och jag har fått i mig bägge doserna kortison för lungorna.

Så om en liten stund tas droppet bort och så får han komma när han kommer. Hoppas att det kommer igång nu när de har bromsat och bromsat (med sådär resultat, har ändå haft värkar ca var 10:e minut).

Spännande!

Efter en snabb förlossning kom vår lille pojke igår 21:42. V 33+5, han vägde 1126g och är 45 cm lång. Han syresätter sig själv men får lite luft på näsan för att lungorna inte ska klibba ihop. Sond för att förebygga lågt blodsocker. Idag ska jag börja pumpa och försöka få igång amning.

Har sovit ungefär 3 timmar men nu måste jag upp till min bebis!