Inlägg från: Carabellis kusp |Visa alla inlägg
  • Carabellis kusp

    Mat (och godis) från 80- och 90-talet

    Drack oboy och åt smörgås till frukost. Eller på dagis åt vi mannagrynsgröt med kanel och socker, hehe. Till mellanmål inte sällan kräm eller nyponsoppa och glass.

    Så blev jag tjock i tonåren och hade mycket karies

  • Carabellis kusp
    Anonym (Plackindex) skrev 2015-09-13 17:39:17 följande:

    Och nu heter du Carabellis kusp, det är ju lite humor i det .


    Jag är tandläkare, trots mina tidigare trista erfarenheter hos folktandvården
  • Carabellis kusp
    Anonym (Humpidump) skrev 2015-09-13 17:49:53 följande:

    Vadå? Vad betyder det?


    En anatomisk normalvariation på 6-årständerna överkäken.
  • Carabellis kusp
    pigglet skrev 2015-09-13 17:39:07 följande:

    Till frukost åt vi havregrynsgröt. Alltid hembakt bröd, det var riktig fest när det någongång serverades köpesbröd (undantaget var skivad fralla, det köptes alltid).

    Lördagsgodis fick vi, eller köpte för 5 kronor. Räckte till en tablettask (3,50), klubbor (1 krona), tuggummin (50 öre), eller så kunde man köpa plockgodis i kiosken för 25 öre/styck. I övrigt vet jag aldrig att vi åt godis eller snacks (utom tex runt jul).

    En läsk (flaskor 33 cl) räckte alldeles perfekt till oss 3 barn, då fick vi ganska mycket i ett glas.

    Kommer inte ihåg att vi åt mellanmål, utom på söndagarna då det var go´fika. Bulle och kakor, hembakt. Hemkokt saft.

    Nu är jag född på 70-talet, så de thär var under 80-talet. Sedan började ju godispåsarna växa, läsk blev något som serverades till mat lite nu och då. Allt mer tid spenderades stillasittandes framför skärm (vi hade ingen dator, video först ´90, tv med 2 kanaler). Inte konstigt att debatten måste dras igång.


    Låter som bra kostvanor! Inte husvagnsmaten, men resten!
  • Carabellis kusp
    Anonym (Humpidump) skrev 2015-09-13 17:52:15 följande:

    Hej.

    Funderar på att utbilda mig till det, men är inte säker på vad yrket innebär mer än det jag läst förstås Hur är en arbetsvecka för dig? OT... Kanske kan maila?


    Det är ju din tråd, så off topic finns inte

    Yrket innebär att man alltid måste leverera på topp, hantverksmässigt men också socialt, eftersom majoriteten av patienterna är obekväma i situationen.

    Man bör gilla att hålla sig i form, för det är ett tungt arbete där man försliter sig lätt om man inte tränar.

    Det är givande för att man får omedelbar feed back på det man gör, många blir väldigt lättade efter att ha klarat av att komma, det är bra lön och man kan inte jobba hemifrån.

    På minussidan finns att man måste dra in pengar, det är ofta ont om tid, gör man misstag kan det bli tungt och det gäller att inte älta.
  • Carabellis kusp
    Anonym (Humpidump) skrev 2015-09-13 18:55:38 följande:

    Ok, min tråd får alltså gå in på sidospår

    Känner att jag havererar på punkten: inte älta misstag. läste att kvinnliga tandläkare har hög självmordsstatistik. Hur mycket tränar du? Vad?

    Vad gör du när du inte gör det praktiska med patientkontakten/tänderna?


    Jag tränar styrka med kroppen som motstånd hemma, mest för att jag är lat och snål. Ska nog gå på gym i framtiden.

    Jag ältar också misstag, låg ofta vaken om nätterna i början. Har nu förstått att alla behandlare gör behandlingar som inte faller ut som man önskat, men att det gäller att förklara risker och sånt innan och vara öppen med komplikationer som sker, så blir de flesta inte upprörda eller arga.

    Utöver patientbehandlingar så skriver jag journal, remisser/remissvar, diskuterar patientfall med kollegor, läser journaler och remissvar inför behandlingar, skriver behandlingsplaner, gör kostnadsförslag, läser i fass, läser vetenskapliga artiklar, ringer patienter, ringer tandtekniker bland annat.
  • Carabellis kusp
    Teddis skrev 2015-09-14 16:47:58 följande:

    Fina svar du ger!

    Hmm. Jag är en med höga betyg, lite mer slarvig än jag tror (OBS: bilderna till tråden ballade ur, inget vanligt förekommande) chefar du mycket över andra? Är det knepigt med kostnadsförslagen? Är det normalt att vara frågvis bland kollegor? Är du avslappnad på jobbet? Hur mycket pratar man eg med patienten? Jag själv har mest hört ca fem meningar från tandläkare och då har jag gått hos tandläkare massvis av ggr.

    Hur har det varit när kunder varit missnöjda? Är du nöjd med lönen? Hur var utbildningen? Det mesta är på eng? Är det mest naturare på utbildningen? Är lite mer humanist än natur... Men kan ju ändras under rätt förutsättningar.

    Hur mkt stress och hur mycket lugna stunder känner du på en dag? Är det ngn prestigekänsla över jobbet? Ditt värsta och bästa minne?


    Det är normalt att ställa frågor, det vore ju läskigt om det inte förekom. Jag är ofta avslappnad, men ibland väldigt stressad eftersom jag inte vill ta in patienter för sent. Jag pratar mycket med patienterna; halva diagnostiken ligger i anamnesen. Också viktigt att minnas saker som vad patientens hund heter, vart de har sommarställe, om de gillar motorcyklar etc. Allt för att få patienten att slappna av och trivas i rummet! En avslappnad patient är en lättbehandlad patient! Kostnadsförslag är lätt; man räknar högt och säger att det är preliminärt och att när man jobbar med levande vävnad kan inte alla eventualiteter förutses.

    Det är tråkigt när patienter är missnöjda, men det är oftast bemötandet som de kan vara missnöjda med. Jag är skälv en humanist i själ och hjärta och är varken praktisk eller intresserad av naturvetenskap. Utbildningen är tidskrävande, men inte svår rent teoretiskt. Dock många riktiga naturvetare bland kursare; haglöfsryggsäckar, snabba skor och dåligt ölsinne, hehe!

    Lönen är bra, efter ett par år har jag en bit över 35 Kkr i månaden.

    Svårt med värste och sämsta; roligt är när patienter är motiverade, jobbigt är när se klagar på priset. Men vad fan tog bilmekanikern senast då, vill jag skrika, och han har ingen eftergymnasial utbildning! Fast det skriker jag inte, jag ler och säger glatt att ingen vore gladare än jag om det var gratis,
  • Carabellis kusp
    Teddis skrev 2015-09-16 16:07:04 följande:

    Hej,

    Jag är fortfarande nyfiken!

    Vad gjorde du innan du pluggade till tandläkare?

    Hur kom du till insikt att det var det du ville jobba med? Vad anser du om vilka skills man behöver för att kunna jobba med arbetet?

    Vad ska man tycka är roligt?

    Motsvarade dina förväntningar på yrket? Om ja, vad, om nej, vad skiljde sig? Vad har varit annorlunda?

    Hur stor problemlösningsförmåga krävs?

    Hur mycket tålamod bör man ha? Hur är det att arbeta i munnen - kan du hitta ngn slags jämförelse? Hur lång var praktiken?

    Var du redo för jobb efter utbildningen eller hade du velat ta med dig ngt mer?

    Om du nu skulle vilja göra ngt annat än tandläkare, vad finns det för möjligheter? Mkt frågor!


    Innan utbildningen pluggade jag humaniora.

    Har aldrig fått den insikten, att jag skulle bli tandläkare. För mig är det bara ett jobb, ett jobb där man ibland kommer närmare sina patienter än deras anhöriga. Förtroenden, historier... Jag tror att man kan lära sig att bli tandläkare om man är normalbegåvad och har en god kommunikativ förmåga. Man ska nog inte tycka att kul på jobbet är viktigt, man delar människors tid når de känner ångest, smärta och utsatthet. Det är inte roligt, men det är tillfredsställande när man når dit man vill. Att lösa problem är centralt; rent praktiskt hur man kommer åt där man inte ser, hur man tar röntgen på nån som kväljer, hur man motiverar ett barn att få hjälp med tandborstning. Även teoretiskt när komplikationer och medicinska tillstånd gör att något inte går den raka vägen.

    Tålamod är en intressant aspekt. Jag har inget tålamod! Ibland vill jag ta mitt munskydd och kasta det i väggen när patienten vill skölja för fjärde gången innan jag borrat klart, samma sak om något är så pilligt att jag tycker att det känns omöjligt. Att behärska sig är en del av att vara professionell. Det kan krångla med tandtekniker, seg sköterska osv! Men behärskning är ledordet även där.

    Svårt att säga om något yrke liknar tandläkare. Jag skulle säga att det ligger mitt emellan ögonläkare och nagelteknolog, med touch av kbt-psykolog!

    Jag hade inga förväntningar alls, så jag skulle nog säga att det är mer spännande och intellektuellt än jag trodde.

    Jag vet inte om jag var redo efter examen, men jag har bra kollegor! Praktiken är integrerad, så den pågår hela tiden.

    Vilka andra yrken funderar du på?

    Tandläkare finns även på försäkringskassan, socialstyrelsen, försäkringsbolag, vid universiteten, på företag som säljer tandvårdsprodukter och som volontärer.
Svar på tråden Mat (och godis) från 80- och 90-talet