• Anonym (Grubblar)

    Abort eller ej...?

    Hej alla. Har grubblat i några dagar nu.

    Jag blev oplanerat gravid (trots preventivmedel), och testade mig själv för ett par dagar sen då jag tyckte att jag tyckte att jag tillräckligt länge fått vänta på den uteblivna mensen. Clearblue visade positivt och +3 veckor. Enligt sista mensens första dag, är jag i vecka 5+1 idag...

    Studerar i högskola och kommer att bli färdig till jul. Sambon är snickare och jobbar heltid. Grejen är den, att jag längtat efter att bli klar med studierna, äntligen få komma igång med karriären och hinna resa lite (har varit 1 gång utomlands).

    Det stora problemet är att vi flyttade till min mormors gamla hus här i maj, som till vår stora förvåning var mögelskadat och nu har vi en storrenovering framför oss - jättetråkigt. Vi har delat av huset med plast, så att vi bor kvar i ena ändan av det (rätt primitivt och utan kök), men frågan är när vi måste flytta i en mindre lägenhet så länge hela huset ska renoveras. Det blir också jättedyrt att både betala hyra för den lägenheten, samt amortering på själva huslånet. Och det måste göras så fort som möjligt. Det känns inte speciellt hållbart med tanke på att skaffa barn. Planen var ju den att renovera ordentligt i lugn och ro (huset är 300m2 från 1800 talet), få ordning på ekonomin och SEN skaffa familj och kunna njuta av det.... :( Att sälja huset är inget alternativ, eftersom det är min släktgård.

    Jag är så i valet och kvalet. Är själv endast 24 år och sambon är 31. Han skulle också vilja kunna njuta av barnatiden, utan att stressrenovera så fort som möjligt. Han har sagt att han står bakom mitt beslut oavsett vad.

    Hur skulle ni ha gjort?

  • Svar på tråden Abort eller ej...?
  • jennyz

    Ni måste känna det själv hur ni ska göra, ha bara i tanken att vissa kan ha svårt att bli gravida senare i livet, det är vanligare än man tror, har upptäckt den världen själv då jag hade renoverat hus och fått jobb och tänkte att nu slutar vi med P-medel, och graviditeten uteblev...
    Samtidigt som man inte ska skaffa barn och sedan vara bitter när man blir äldre för att man inte gjort vissa saker i livet innan, så som sagt var, ni bör prata om de två olika möjligheterna noga innan ni bestämmer er, lycka till...

  • Anonym (Grubblar)

    Jag är så tudelad. Det är främst på grund av vårt boende och ekonomin som jag verkligen inte får ihop det. Betala månadshyra på samma gång vi renoverar upp gården och amorterar...? Bor i Finland, här har vi tyvärr inte amorteringsfritt som i Sverige.

    Det känns så ovekligt, trodde aldrig jag skulle behöva ta beslut gällande såna här saker...

  • Kerubmamman

    Ni kanske kan hitta billigare lösningar och bo kvar på gården? 

    Ett par jag känner köpte ett hus som visade sig vara i sämre skick än de hade trott. De började då med att bygga ett vinterbonat garage för att bo i under renoveringstiden, två barn föddes under tiden. 
    Andra har jag hört har bott i byggbarack eller vinterbonad gäststuga under renoveringen. 


    Keruben lyser av intelligensens prakt - Giovanni Pico della Mirandola
  • Anonym (Malin)

    Hej

    Gör vad som känns rätt för dig, kommer det ett barn så anpassar man sig. Finns många sätt att lösa ekonomiska situationer. Du har fått en gåva, du har möjligheten att bära ett barn. Något som inte många kan. Själv har jag försökt ett tag och inte lyckats än. Det är ditt beslut, men tänk igenom om det är något du kan komma att ångra. Många på FL ångrar aborter, inte många som ångrar ett barn. *styrkekram*

  • Petrapetra

    Hej igen!

    Såhär i efterhand känner jag att abort var helt rätt val. Självklart tänker man hur de kunde blivit men samtidigt så vill jag ha barn med någon jag älskar och bygga ett liv tillsammans. Inte föda barnet och starta varannan-vecka-liv direkt.

    Aborten gick över förväntan. Innan hade alla sagt hur ont det gick osv men jag hade absolut inte olidligt ont. Man får ju bra smärtstillande med sig hem och jag nyttjade inte ens alla tabletter.

    Efter aborten blev det dock lite tråkigare. Jag åkte på en infektion i livmodern vilket gjorde att jag blev inlagd på sjukhus, får äta massa tabletter och är sjukskriven från jobbet. Varför jag fick infektionen är oklart och det är ovanligt. Tycker absolut inte att man ska vara rädd för att göra en abort. Bra hjälp finns att få och infektioner är inte speciellt vanligt förekommande. 40 000 aborter görs varje år (skrämmande hög siffra!!) och de allra flesta går riktigt bra. :)

Svar på tråden Abort eller ej...?