Hur reagerade ni efter MA/MF?

Jag fick mf i v.6 för en månad sedan, förlorade mycket blod och svimmade upprepat. Hcg hade stigit perfekt på alla blodprov, även dagen för mf hade hcg stigit kraftigt. Jag fick ingen föraning utan började från en sekund till en annan att blöda mycket kraftigt. Fick närapå inga råd från KK, trots att vi ringde upprepat. Det var först efteråt som de menade att jag borde ha kommit in tidigare när jag förlorade så mycket blod. Men liksom... jag var ju inte välkommen när jag ringde.

Efter förlusten har kroppen varit som i chock och jag har som en förlamande fysisk trötthet där det känns tungt att röra sig, som om jag går i vatten upp till låren. Mina värden är bra igen, men kroppen verkar ändå inte ha återhämtat sig som den ska.

För mig är det värsta dock sorgen. Vi har försökt få barn i nästan ett årtionde med upprepade ansträngande ivf-försök. Detta var första gången vi fick en graviditet bekräftad. Under (den korta) graviditeten blev det nästintill omöjligt att hålla barnlängtan ifrån sig, så när allt sen bara blödde ut blev sorgen över vår barnlöshet nästan övermäktig. Behöver fortfarande låta tårarna spruta en liten stund varje dag.