Första barnet BF juni 2016

För det första skulle jag gärna ta del av källan till ditt påstående att hela läkarkåren tycker så. För det andra kan det diskuteras vad begreppet "hela läkarkåren" innebär. 

Men för att komma till saken, det primära hos personen som i detta fall önskar göra kub för att se att allt står rätt till är hennes oro.

Om hon inte innan testet görs, informeras om hur man bör förbereda sig och vad man tillsammans med sin partner kan komma att behöva ta ställning till så är det för bövelen inte hennes fel och heller inte din uppgift! Det är "läkarkåren"(om det nu är så du kallar barnmorskor och annan vårdpersonal) som brustit i sin arbetsuppgift att informera patienten om detta. Det är deras uppgift att se till att de blivande föräldrarna förbereder sig på möjliga resultat. 

Jag ska göra KUB och jag har ingen aning om vad jag kommer göra av resultatet. Jag kan vilja veta, tro att jag vet, men när jag väl står där, hur f*n ska jag kunna veta? Hur ska någon kunna veta i förväg som aldrig ställts inför det brutala valet tidigare? 

[quote=76052695][quote-nick]En del av oss skrev 2015-11-27 16:26:46 följande:[/quote-nick]Jag försöker inte spela attjag kan kan förmer, det är er tolkning och det är tragiskt att man ska få skit när man vill förmedla något som andra kanske inte vet och att det jämt ska misstolkas och bli en höna av en fjäder. Jag reagerade bara på att orden att passa på att se bebis och välja att göra KUB enbart av den anledningen att man får se bebisen då och det uppfattar ni som otrevligt. Tycker både BM och obstetriker varit tydliga med att KUB görs inte av sådana skäl att man bara är nyfiken på att se sin bebis utan andra skäl. Vill man se bebis bara bokar man ett vanligt ultraljud.

[/

Jag tror det skulle bli trevligare för både dig och andra om du kanske tänkte igenom din kommentar en gång extra ibland. Du är säkert jätte kunnig och har läst på, om inte annat så har du ju faktiskt gått igenom väldigt mycket själv och har fått erfarenhet. Även om du vill väl så kan det vara bra att ha i bakhuvudet att vi alla är väldigt oroliga på olika sätt just nu, vi befinner oss i ett tillstånd när man kanske känner sig lite extra skör. Då är det ju super om vi alla kan försöka höja det som går, stötta där det behövs och glädjas tillsammans åt att vi faktiskt (ta i trä) ska få en (vissa två) liten bebis i sommar <3

Om vi lägger upplysandet och pekpinnarna åt sidan ett tag och blundar när det behövs så kanske vi alla kan sluta tjafsa ett tag.

Jag är iallafall här för att vara mindre ensam i detta. För gemenskap och stöd av tjejer i samma välsignade tillstånd och jag tror att fler är här av samma anledning <3 Vill man ha fakta eller någons åsikt så kan man be om det.