Hej alla! Är glad över att kunna hoppa in här i tråden. Plussade i tisdags och är i v 4+4, bf 27 juni. Har tidigare 2 mf bakom mig och hoppas verkligen att detta nu är vår tur. Har ännu inte så många symtom, lätt molvärk till och från samt lätt ömmande bröstvårtor. På något sätt så vill man ju ha symtom och känna sig gravid på riktigt.
Jag går in i vecka 8 imorgon och mår ok,har grymt ont i brösten,svullen orolig (hård) mage och blir illamående morgon och lunch om jag är hungrig.
Skall på VUL på onsdag och hoppas att vi får se ett starkt pickande hjärta då.
Har en son som är 4.5 år(hinner bli 5 innan bebisen kommer). Min största önskan är att ge honom ett syskon så jag hoppas verkligen detta går vägen.
Jag förstår att alla är nojiga över MF men nu tycker jag vi peppar varandra och bara pratar om positiva saker istället :) tjejer,vi väntar barn!!!
Nej jag tycker inte att man skall förneka sin oroa men alla är olika mycket oroliga och många gånger tror jag att man skrämmer upp varandra.
Jag trodde att denna tråden skulle handla om annat än MF. I så fall väljer att kliva ur ett par veckor för jag mår inte bra över att läsa om allas noja eftersom jag själv är orolig.
Jag menar mer att man kan försöka peppa varandra istället. Det är trots allt 80% av alla gravida som sedan föder barn så chansen är rätt stor att man inte får MF.
Jag har själv ett barn och ett missfall i v 13 bakom mig...
Tänkte också det. Struntar nog i att läsa/skriva här ett tag.
Ger mig liksom ingenting.
Trodde också annat i början, att man skulle diskutera typ mammadrömmar, hur man har planerat sin lediga tid, ska större barnen vara hemma, hur mkt/hur ofta, ska ni ta reda på kön, hur har ni tänkt er förlossningen o.s.v
Men nä. "Oj, nu kände jag växtvärk i livmodern. Är det första tecknet på mf?"
Denna tråden är till gör prat om ALLT dom rör en graviditet oavsett om det rör oro om missfall, barnvagnsköp, svullen mage eller kräkkänslor.
Passar det inte er så har ni valmöjligheter...
Här ska vi inte utesluta vare sig det ena eller andra..
Så fortsätt gärna skriva er oro, jag finns iag för att stötta er...
Och till er andra så pratar jag gärna allt annat med. :)
Och självklart kommer vi dit. Men tror att det är väldigt få som inreder barnrum och köper vagn redan nu. Vad jag menar är att varje trimester innebär olika frågeställningar. Tänk vad vi kommer skrämma livet av varandra när de första förlossningshistorierna trillar in.
Men sen håller jag med om att vi ska försöka hålla en positiv linje. Blir alltid lite roligare med glädje, som jag brukar säga!
Vad ledsen och besviken jag blir när du uttryckligen dömmer folk här som skriver om riktig oro. Oro för att något ska gå fel med ett liv i magen. Ingen ska skämmas för att skriva här. Jag skäms å era vägar, hoppas nu ingen håller inne med sin oro, sitter ledsen o orolig hemma. Grubbla här med all rätt.
Ni som är i lyckorus skapa en positiv tråd men gör det utan att kranka ner på andra för hur VI använder tråden. Skapa den bara! Typiskt FL användare. Tänker inte längre än vad tangentbordet räcker till.
JAG väntar mitt tredje barn, aldrig fått MF men jag är fortfarande orolig för vad som kan gå fel! Jag är lycklig också över det mirakel jag väntar och det är enkelt att vara lycklig och ensam. Men att vara ensam och orolig det är jag KASS på och hur bra o stöttande min sambo är så vill jag höra andras åsikter, era.
Blev lite besviken på er nu denna lördagskväll, första gången i en gravidtråd faktiskt.
Ja jag kan tänka mig det! Har inte vågat träna mer än promenader i och med att jag hade två mindre blödningar för två veckor sedan. Behöver dock träna överkroppen då jag har problem med mycket svank sedan innan. Skönt med en pt så du kan få professionell hjälp med träningen! Själv var jag ordentligt aktiv med styrketräning för ett par år sedan, men la det på hyllan av någon anledning :/
Oj, igår var jag på VUL och beräknas vara i 6+2, men det syntes inget tecken på graviditet alls. Det första jag gjorde var att skriva här för att få stöttning innan jag överhuvud taget berättade för de närmsta jag känner.
Och nu känner man sig helt plötsligt som ett smuts efter att ha läst vad som skrivits idag, för att man söker stöttning hos helt främmande människor som är i samma sits där vi alla vill ha friska barn i juni.
Ska vi sammanfatta detta med att vi diskuterar ALLT som hör till en graviditet i tråden, och inser att det är helt frivilligt att hänga här?
Så kan vi alla bli glada och vara en bra och stöttande tråd igen?
High five på det?