Junibebisar 2016

Hej! Får jag hänga på resan? Jag är gravid med vårt andra barn (3:e grav fick tyvärr MA sent hösten 2013, men sedan en liten tjej i sept -14) med bf 27/6 om allt går bra :D 
Mår som en påse skit pga hyperemesis har tyvärr haft det alla graviditeter och blir helt utslagen, tillbringade gårdagen på sjukhuset för att få dropp och fick då även göra ett VUL och var exakt som beräknat i v 7+2. 
Känner mig väldigt hoppfull, och håller tummarna så det värker i dem för att det ska bli ett litet syskon. Är det någon som skapat facebook grupp? Är med i en sån himla trevlig grupp från förra graviditeten och vi hänger ihop ännu! 

Tack! Ja det är ingen höjdare, första gången satt det i tills vi fick reda på att det var ett MA.
Med dottern kräktes jag flera ggr/dag fram till v 24 har jag för mig, men det blev betydligt bättre efter v 16-17. Så hoppas innerligt att det inte håller i sig lika länge denna gången :) Det går lite upp och ner, men för det mesta orkar jag inte med något och ligger mest i soffan och mår illa, sjukt tungt psykiskt, dessutom måste ju dottern gå långa dagar på föris.. Det är jobbigt men jag är hoppfull att det blir bättre snart. 

Någon mer som känner sig kidnappad av sin egen kropp? Jag känner mig otacksam bara av att skriva det här, men jag är trött på att äta hela tiden. Har aldrig varit stor i maten och lätt kunnat köra på med lite energi i kroppen, men nu måste planera in allt jag orkar göra mellan måltiderna. Var inte beredd att behlva göra det redan i v 9!

På ultraljudet idag kunde läkaren se två hjärtan som slog!! Jag som var så nervös för att inte ens se ett! Fått en ny tid igen om en vecka för att konstatera att det är tvillingar. Haha ååh vad jag inte kan smälta detta. :')

[quote=76022040][quote-nick]Jensan911 skrev 2015-11-19 13:32:57 följande:[/quote-nick]

Hur gick det? <3

[/

Läkaren var väldigt försenad, vid den tid jag hade gick en annan in så 40 min efter min tid var det min tur.

Vi fick se en liten på 13.6 mm med ett hjärta som slår framflyttad 2 dagar till v.8+5 så på lördag går jag in i v.10 (9+0) helt fantastiskt skönt. Han gratulerade och var verkligen glada för vår skull efter allt vi gått igenom. Fick 6 foton på vår lilla och fick reda på att nu har missfallsrisken sjunkit från 30% till 3% och det känns skönt att det nu ska mycket till för att något ska gå fel. Jag sken upp som en sol och tappade flera ton av oro där på britsen.

Tog inte min lergigan så tidigt som jag brukar, började dagen med en spya... Glömde ta den tredje i eftermiddags, avslutade dagen med en spya....

Usch vet precis hur det är. Jag äter numera bara Lergigan till natten så jag kan somna ifrån mitt illamående och på dagarna äter jag Haldol (som egentligen är en psykosmedicin men hjälper att få bort det värsta illamåendet) Jag har legat inlagd med dropp tre ggr denna graviditdet men efter v 12+0 får jag börja med Ondansetron. Det är det enda som fungerat för mig tidigare. Så ha den medicinen i tankarna om illamåendet fortsätter! :)

Så olika det kan va. Har försökt piggna till i nästan 2 veckor nu men blir bara värre. Kanske inte tål lergigan? Ingen annan som blir klubbad?

Jag är 38 och väntar mitt tredje barn. Jag gjorde KUB med min yngsta som är 3,5 år. Min barnmorska berättade nu att har man en risk som är mellan 1:50-1:200 så erbjuds man NIPT gratis, har man en risk på 1:50 och under så erbjuds man MKP och FVP. Det tycker jag känns tryggt. Jag hade i annat fall tänkt att betala för NIPT men nu gör jag KUB och avvaktar...

Jaha, så blev jag inlagd på sjukhus och ska få dropp... Är väl bra antar jag, men inte direkt vad jag hade hoppats på. Just nu känns det jävligt långt till juni...